I svåra stunder gäller det att fokusera. Att ha fokus på något, vad som helst, bara det finns något att fästa blicken på, som ett mål.

Den svåra stunden består av att jag först fick en elak inflammation i ryggen som gjorde det mer eller mindre omöjligt att hitta en skön sovställning, sen kom det onda under högerfoten tillbaka och igår, då jag och Mr S besökte Rönninge, så gjorde jag något megaklantigt (fast samtidigt inte) och viiiips så har jag fått ett ont högerknä. No big deal, tills jag tog reda på vad det onda var. Det onda som höll mig i ett dåligt mellan-läge-till-att-sova hela natten. Jag har en spricka i höger knäskål, i höger knä.

Så ingen träning. FAN! Ingen överansträngning. Återigen FAN! Och jag tror inte ens jag kan köra bil, då det är samma rörelse som att gå i trappor eller vicka på foten, och det gör ONT! Dubbel-FAN!

Jag som alltid vill köra då jag och Mr S åker till Karlstad (som nu på fredag), får snällt nöja mig med att sitta bredvid som en co-pilot. Jag som hade som vision att köra Body pump både torsdag och söndag och däremellan (läs; tisdag och onsdag) köra Spinning, får nu snällt inta soffläge med Mr S. Visserligen inget fel med det, snarare tvärtom, men ändå...

På två dagar avverkade jag och Mr S hela första säsongen av Solsidan och nu väntar vi ivrigt på avsnitt tre av andra säsongen, som iallafall jag hittills tycker levererat samma sköna humor som första säsongen bjöd på :)

Lämna en kommentar