Jag vill bara meddela att jag överlevde gårdagens träning, för tydligen tål jag mer än jag tror. Men visst kan 40 min joggning, 15 min magträning, 45 min Spinning och 80(!) min Box kännas aniiiingen överdrivet. Men ack så slut jag kände mig då jag satte mig i V50 bredvid Mr S som snällt hämtade upp mig och syrran från gymmet. Och ack så illa jag mådde då vi parkerat bilen hemma på våran p-plats. Jag trodde faktiskt jag skulle spy av utmattning, men icke.

I´m okey. Heeelt okej.

Lämna en kommentar

Hej då bloggen. Detta kanske är mitt sista inlägg någonsin för om mindre än 10 minuter ska jag och syrran bege oss till gymmet, dvs. vi kommer vara där innan 17. Dvs vi kommer vara på gymmet från typ 16:50 till 20:15.

Jag ska först gå på rullbandet, den köra lite mage. Sen 45 minuters Spinning men sen är det inte alls 60 minuter Box, det är... 75(!) minuters Box. Jag kommer.... avlida.


Så hej då!

Lämna en kommentar

Helgen är passé och en ny vecka är på instormning. Måndag och redan börjar jag fundera på vad jag ska göra på fredag, eftermiddag. Insane men samtidigt krävs det en viss planering då man är två och två viljor ska gå ihop och försöka bli till en.

Jag vill träna bort allt mitt fett, så det är högprio även om jobbet förstör torsdagens body pump planer. Sen skulle jag vilja ge m&p en liten insikt i mina nya matvanor och hur jag numera bor, då dom inte varit hemma hos mig sedan… Ja när var dom där senast egentligen?

På lördag ska jag och Mr S (med skräckblandad förtjusning) åka och hälsa på Eken och prinsessan. Eken och Mr S ska dricka öl, jag och prinsessan ska mysa. Ska bli trevligt å träffa både Eken och prinsessan igen. Det var alldeles för länge sedan sist!

Vad vi hade för oss i helgen återkommer jag med senare ikväll, nu ska jag planera vad vi ska inhandla då vi senare ikväll ska till Citygross (av alla ställen)! :)

Lämna en kommentar

Det går sisodär med träningen. Minns ni då jag plöjde på som ett träningsfreak? Jag är inte riktigt där, än, men jag är iallafall på god väg att komma tillbaka till mitt gamla jag. I tisdags körde jag och syrran en hård dag på gymmet. Vi började att tio över fem springa på löpbandet, jag orkade knappt tjugo minter, sen höll jag på att dö. För såhär efter nyår är gymmet överfullt med människor som har skaffat sig "bättre hälsa och välmående" som nyårslöfte, och i ett par veckor, kanske till i en till två månader, måste vi året-runt-träningsintresserade då trängas med dessa periodare. Alla löpbanden var upptagna, även alla motionscyklar och alla crosstrainers och med så mycket människor på ett litet utrymme, försvann all luft.

Efter trettio minuter gav jag och syrran upp och gick in i styrketräningsrummet där det blev mage, armar och ben-träning innan klockan hade blivit sex och det var dags för oss att gå ner till Spinningsalen, ställa in cykeln och påbörja ett fyrtiofem minuter långt plågosamt pass med ack så bra och skiiiithög musik! :)

Igår körde vi Body pump. Sextio minuter av muskelträning. Skönt. VÄLDIGT skönt. Jag insåg att jag inte är så stor som jag först trott, och även om jag har lite å jobba med, så är det inte så illa ställt som jag först befarat. Jag orkade till och med lägga på lite vikt på benen, även om jag fick lägga av vikter på armarna. Armlåten under den här releasen är grymt hård och grymt jobbig.

Innan passet började åt jag middag med Mr S och då pratade vi om träning och människor som är på gymmet. Mr S tror att en del killar går till gymmet, och på vissa pass, bara för att spana in tjejer och igår råkade jag ut för just det. Bakom mig inne i salen ställde sig en för mig sedan tidigare helt okänd kille och det stod rätt snabbt klart för mig att killen aldrig någonsin kört Body pump innan.

Under hela uppvärmningslåten kände jag hur hans blick granskade min bakdel och rygg och då vi kom till bröstlåten, där man ligger ner på brädan och pumpar med stången rätt upp, la denna kille i kanske 30-35 års åldern på alldeles för mycket vikt i någon form av machostil (tönt enligt mig). Efter tre pressa upp-pressa ner så började det lukta märkligt i salen och jag förstod att den stackars saten måste lagt på så mycket vikt och ansträngt sig så hårt att han släppt ut en ljudlös fis. ÄCKEL!

HAHA resten av passet blundade jag eller stirrade rätt fram för att slippa se honom :)

Lämna en kommentar

Haha jag vet inte vad det var med mig igår, men jag var lite på krigsstigen.

Först och främst störde jag mig enormt på min extrema huvudvärk (som tyvärr även lever kvar idag), på min diffusa tandvärk och på den ömmande foten. Att det dessutom höll på att förstöra dagens inplanerade träning fick mig fullkomligt att gå i taket. Men efter ett par väl utförda jobbtimmar, då jag och syrran var påväg hem (eller mot gymmet) så kom spiken i kistan. Syrran sa de magiska orden som direkt triggar igång mig "Nå, ska du banga och gå hem och vila upp dig eller ska du med å träna?".

Behöver jag ens nämna att det blev gymmet. Behöver jag ens nämna att det blev 7 km, istället för de tänkta 6,666? Behöver jag ens nämna hur hårt vi tränade armarna, magen och benen efter detta? Och hur bra jag mår, rent träningsmässigt idag? Sen att huvudvärken är kvar, näsan snörvlar och att jag är allmänt sänkt, är en annan femma.

Mr S hämtade mig och syrran från gymmet vid 18:15, då vi kört hem syrran och jag på vägen hem till oss kunde konstatera att den-gamla-äckliga-sunkis-Saaben-som-alltid-står-felparkerad-på-ett-övergångställe-i-en-korsning även gjorde det idag (läs; igår) gick jag i taket fullkomligt. Igen. Och då vi parkerat bilen och på väg till min port ser att en BMW som stått där i ett dygn, fortfarande står kvar utanför porten som att han ägde en VIP-ruta där, då sprack det för mig (för varför ska jag betala dyra pengar för att laglydigt ha en p-plats medan dom kan stå precis hur som helst?). Då tog jag upp mobilen och ringde djävulen av parkeringsböter Q-park. Haha gissa om dom blev förvånade då jag ville anmäla två felparkerade bilar inom en och samma gata. Jag tror jag gjorde deras p-lisa aningen lycklig!

Efter att ha tillagat pannkakor på Annas vis (don´t ask), ätit dessa pannkakor med jordgubbssylt och en klick glass, lagt sig på soffan för att sådär halvt om halvt försöka ge sig på att se någon serie på TV3 som jag inte ens följer, vakna vid 22 för att konstatera att jag måste ha somnat strax efter 20 och släpat sig till sängen där jag återigen höll på att börja somna... Så blev jag klarvaken av ett ljud som ingen kan ta miste på.

Det är det där det-droppar-någonstans-ljudet. Min spontana och självklara reaktion (ha!) var att Mr S måste ha glömt en kran på i badrummet, så upp, släpandes med benen efter mig går jag mot badrummet för att i hallen konstatera att nä, ljudet kommer från köket. In i köket, tänder inte takbelysningen och hör att det inte riktigt droppar, utan snarare rinner vatten. Från takfönstret. Rätt ner på köksbordet. Illa. VÄLDIGT illa.

Ropar på Mr S som även han måste släpa sig in i köket, som för att bekräfta för mig att det jag ser och känner verkligen är sant. Och det är de tyvärr. Istället för att ringa akutjouren och få dit en eller flera hantverkare 22 på kvällen sätter jag mig framför datorn och gör en felanmälan där jag beskriver felet och meddelar att jag hängt ut en nyckel så att dom kan ta sig in i min lägenhet imorgon (läs; idag). Sen somnar jag om.

Imorse då jag vaknade hade det tillfälligt slutat droppa men då jag lämnade sängen började det igen. Då jag gick ut genom porten förbannades jag över den dryga decimetern snö som vi fått under natten, samtidigt som jag sådär lagom skadeglädje glatt log för mig själv då jag såg att BMW:n, under all snö, hade en pippigul p-bot liggandes mot vindrutan.

Väl på jobbet ringde jag felanmälan igen och dom lovade att skicka dit en kille så fort som möjligt. Förmodligen måste dom skotta av hela taket (eller iallafall runt mitt fönster) innan dom kan fixa fönstret.

Lämna en kommentar

Great att vakna med huvudvärk, dra sig i sängen i hopp om att huvudvärken ska ge med sig men inser till min förtvivlan att huvudvärken bara blir värre och tillochmed övergår till migrän samtidigt som laga-lunch-att-ta-med-tills-idag, äta frukost och ta en dusch-och-göra-sig-i-ordning tiden bara krymper för varje minut som jag ligger i sängen och känner mig ynklig.

Ännu mera great att komma till jobbet och konstatera att utöver skallebanken har jag en aning tandvärk och en sjukt ömmande högerfot (stukad?). Ännu mera great att jag släpat med mig träningskläderna till jobbet för att inse att precis ALLA tycker att jag borde gå hem och lägga mig i sängen, istället för att träna.

Aja vi får väl se hur det går...

Lämna en kommentar

Jag har som ni säkert listat ut inte tränat på X-antal veckor eftersom jag känt mig sådär lagom hängig och av oro att åka på något om jag skulle träna, så har jag låtit bli. Tills igår.

Mamma och jag trottsade vädrets makter och begav oss till gymmet. Det var märkbart tomt på parkeringen utanför gymmet och väl inne kunde vi konstatera att de allra flesta nog stannade hemma istället för att bege sig av ut på vägarna. Vi fick utan problem plats i Body pump salen och då passet väl drog igång var det luftigt i salen i jämförelse med en normal söndag.

Jag lastade på samma vikter som jag alltid gör med undantag för en muskelgrupp där jag la av 3 kg. Och jag erkänner, payback is a bitch. Jisses vad jag fick kämpa och jisses vad jag svettades. UNDERBART(!) men samtidigt tråkigt att se hur snabbt jag tappar styrkan.

Jag kom trotts detta utan problem upp ur sängen då mamma väckte mig kvarti sex imorse och jag känner bara av lite ont i ryggen (vilket jag hade innan träningen också). Men jag är inte kaxig än, för jag vet att dagen efter dagen man tränat, dvs imorgon, borde träningsvärken börja komma med fullstyrka.
Oh boy...

Lämna en kommentar

Gårdagen var en riktig toppen dag! Allt som kunde gå rätt, gick rätt. Och hur ofta kan man säga så? Det brukar väl i 9 fall av 10 vara tvärtom :)

Dagen började med att jag fick ett glädjande besked angående jobbet, förlängt 4,5 månad och en hel del fördelar så som jobbmobil, eget nytt konto på deras nät (har hittills lånat syrrans inloggning men haft en egen mail) vilket bland annat ger mig en riktig mailadress genom Outlook och 1300 kr mer i lön. Tjoho! Känns mer än bra att veta vad jag gör fram till sista februari. För nu kan jag helt och hållet fokusera på att hitta ett drömjobb i Karlstad :)

Efter jobbet tog jag och syrran en rask promenad till gymmet och var ombytta och färdiga 16:50. Vi började direkt med en raskpromenad på gåbandet, jag gick 4 km i en hastighet på 7 km/h innan jag fortsatte med 1 km på crosstrainern. Mer än så hann jag inte innan det blev dags å gå ner till spinningsalen för att ställa in cykeln och sedan plåga mig själv i 45 jobbiga minuter. Under den näst sista låten som var en rejäl uppförsbacke kände jag mig illamående och under den absolut sista, härligt plågsamma låten ville jag spy. Men det är precis sådan ansträngning som jag ÄLSKAR.

Hem tyckte syrran att vi skulle springa upp för backen från gymmet, men då var mina krafter totalt slut och då jag 19:20 gick in genom ytterdörren hemma var jag helt utmattad och med kraftig mjölksyra i benen. Kort därefter kom Mr S hem. Jag hann med en väldigt snabb dusch och snabbpackade det lilla som behövs tills på lördag, innan vi satte av mot Karlstad.

Lämna en kommentar

Igår hade jag en vision om att träna 5 gånger den här veckan. Dvs Måndag till och med fredag. Idag krossades den visionen. Redan då jag lämnade sängen imorse kände jag att något var fel, men jag kunde inte lokalisera exakt vad det var förän jag var fullt påklädd och hade lämnat lägenheten.

Påvägen ner i trappan sa höger höft ifrån. Och det med råge. Så hela vägen till jobbet och även på jobbet haltade jag lite till och från, pga en ömmande höft. Visst träningsvärk efter ett Body pump pass, där jag lagt på lite mer vikter än sist, för att få träningsvärk är ju JÄTTEBRA! Men inte att ha så ont att jag ställer in "springa milen med syrran efter jobbet" aktiviteten som stod på schemat idag.

Kattpiss vad ledsen jag blev över detta, fast samtidigt har jag massor att göra här hemma (tvätta, städa, laga mat, plugga och rå om mig själv) så jag håller mig rätt aktiv, även om det "bara" är i hemmet. Och dessutom tog jag en powerwalk för att gottgöra bristen på övrig träning idag. Men imorgon bär det av till gymmet för lite Spinning och jag längtar! Det ska bli så skönt att plåga livet ur benen då jag idag bara har träningsvärk i ryggen och axlarna. Visst, lite känner jag av i bröstet men inte tillräckligt, så på torsdag lägger jag på ytterligare lite vikt! :)

Lämna en kommentar

Osminkad i hallen, innan Body pumpen (med Karlstadpackningen runt omkring).

Helgen gick i vilans tecken. Jag var jätte duktig, verkligen jätte duktig.

Men så fort jag kom tillbaka till Stockholm och lägenheten, så fort jag kastat in väskan och påsarna, och kontrollerat saldot på Nordea´s hemsida, så hämtade jag upp syrran och satte fart mot WILLY:S. Syrran gillar WILLY:S. Mamma gillar WILLY:S. Jag hittar inte på WILLY:S. Inte alls. Fast jag lyckades ändå köpa matprodukter för 424 kronor. Så något kom jag nog hem med...

Väl hemma (efter att ha lämnat av syrran hos sig och hämtat upp mitt gymkort hos m&p) hann jag inte mer än sätta i mig en nektarin (det första jag åt sedan frukosten vid 9-tiden) och ta på mig träningskläderna innan det blev dags å hämta upp syrran och sätta av mot gymmet. 60 minuter Body pump gick i ett väldans fart. Och jag la på mer än sist. Mycket mer. Så efter passet, då jag åter satt i bilen och hade lämnat av syrran (Japp!) hemma hos sig, så skakade benen av mjölksyra. HÄRLIGT!

Snabbt hem till m&p för att få skjuts hem. Sen låååångt senare, då jag väl var hemma i lägenheten (första gången på mycket länge som jag stannade i mer än 10 minuter) så önskade jag att jag hade haft en privat kock. Eller bara Mr S. Älsklingens sällskap hade varit guld värt! För en tom, mörk och aningen kall lägenhet kändes inte alls lockande, hur varm och uppe i varm jag än var efter träningen. Men jag hann iallafall med en snabbdusch och fixa både middag och matlåda inför morgondagen. Sen återstod bara att skriva det sista på Marknadsförings uppgiften.

Hade helst av allt bara krupti upp i soffan med Mr S. Men jag antar att, att ha honom på nästan 30 mils avstånd gör så att jag iallafall orkar härda ut fram tills den 15:e oktober, då studierna är färdiga för nu. DÅ är jag färdig utbildad Ekonomiassistent! SÅ HÄRLIGT! Ska bli skönt å slippa studierna, alla uppgifter och tentor, även om jag är en liten och väldigt stolt, pluggis :)

Men det är stunder, som ikväll, som får mig att inse, att till och med jag, inte är en SUPERwoman. Herregud vad stressigt det varit idag. Fast jag har delvis själv varit orsaken till stressen, eftersom jag envist bestämde mig både för att handla hem mat (men hade jag inte gjort det hade jag inte kunnat laga middag eller fixa frukost), flänga runt och skjutsa syrran och framför allt, träna. Sen att jag skulle laga både middag och matlåda, duscha OCH plugga. Blev lite för mycket, till och med för mig.

Så... Hey, I´m no SUPERWOMAN! ;)

Lämna en kommentar

Andra dagen med blåbärs shotsen och jag inbillar mig att jag hostade mindre igår, efter att ha tagit den första blåbärs hälso-shoten på morgonen. Kanske är det bara inbillning, kanske väldigt mycket placebo. Men jag väljer att tro på Alaska blåbären. Och eftersom jag vill tro på att dom funkar, att det Mr T sagt stämmer, så struntar jag i morgonens (innan jag tog blåbärs shoten) hostattack och låter rastlösheten i kroppen avreagera sig på joggingstigen som finns vi Klarälven.

En timme tänkte jag umgås med mina träningsskor och änderna. För mina iPod hörlurar syns inte till.

Lämna en kommentar

I väntan på (toksnälla!) Tommys paket med en sju dagars dunderkur med Alaska(?) blåbär ska trilla ner i brevlådan hos Mr S, umgås jag med min starka vän Fisherman´s friend, men hostar mig ändå både gul och blå. Det är tröttsamt att vara inne på tredje veckan med den här envisa förkylningen, men igår unnade jag mig ändå en lång delvis powerwalk promenad med Mr S.

För att ha haft en rätt tuff lördagkväll/natt så var jag riktigt impad då Mr S efter min väckning hoppade upp ur sängen och tog på sig träningskläderna för att följa med mig ut i skogen, redan kvart över nio på morgonen. Och jag var ännu mer imponerad då vi nästan en och en halv timme senare satt i soffan och åt frukost och bestämde att vi numera ska försöka ta en sådan (eller annan promenad) varje dag. För minst en och en halv timme om dagen bör man röra på sig. Och om allt går som jag vill och hoppas, och om förkylningen vill ge med sig snart, så kommer Mr S och jag springa (jogga!) ihop redan nästa (eller näst-nästa) vecka :)

Lämna en kommentar