Det är inte det att jag tycker det är tråkigt att blogga, inte heller det att jag vill hålla saker för mig själv, sådär i hemlighet utan det handlar mer om att jag inte känner att jag har tid, eller tar mig tid, att sätta mig ner, i soffan, uppkrupen med min stora kopp thé och laptop då jag har Mr S boende hos mig.

Men nu är det inte långt kvar, nästa vecka är min och Mr S sista vecka tillsammans. Sen åker han tillbaka till Karlstad (jag följer med och hämtar hem Skruttis) för att åter börja jobba där, på sitt nya ställe.

Det kommer bli tomt, det kommer definitivt kännas tomt och det kommer framför allt självklart att bli... Tomt. Saker jag nu börjat ta förgivet, som en del av vardagen, kommer försvinna och jag misstänker att jag kommer bli lite sorgsen och nere, till en början, innan vi kommer in i pendlar-rutinerna igen. De pendlar-rutiner som faktiskt ingår i ett distansförhållande. Jag lovar även att kanske inte bli, men iallafall försöka, bli mer anträffbar och inte bara jobba, träna, äta och sova. Utan kanske även umgås. Ta ett glas vin eller två, kosta på mig en resa in till stan (när var jag där senast? Jag minns inte ens?!) och gå i affärer bara för skojs skull.

Det vore nice. Det ska jag nog göra! Men framför allt ska jag blogga... Jag lovar!

Lämna en kommentar