Sanning nummer tio handlar om drömmar och närmare bestämt sanndrömmar. För faktum är att jag sedan flera flera år tillbaka allt som oftast minns vad jag drömt under natten och att jag oftast drömmer om saker som har hänt eller som senare, händer.
Första gången jag drömde en dröm som sedan "slog in" så blev jag rädd. Det kändes oerhört obehagligt att ha upplevt händelsen i drömmarnas värld och att sedan vakna och ett par dagar senare vara med om det, live, så att säga. Jag minns inte exakt den första sanndrömmen, men det finns flera olika exempel på händelser där jag redan i drömmarna varit med om händelsen som sedan händer.
Vissa kallar det deja vù andra kallar det nånsens. Jag kallar det för vad det är, märkligt.
Jag har ingen förklaring till hur jag kan veta hur en film kommer sluta innan den ens börjat, hur jag kan hitta på platser jag aldrig innan besökt eller hur jag kan veta att saker kommer ske, eller har skett, innan jag fått veta om det (hört talas om det). Men det händer och det händer ofta. Jag pratade i våras med en killkompis. Vi satt uppkrupna i min soffa med en varsin gigantisk kopp kaffe och samtalade om ditten och datten och helt plötsligt fick han världens mest allvarliga ansiktsuttryck och sa att han hade något att berätta för mig. Han drömde sanndrömmar och då och då upplevde han saker innan det skedde eller hittade på platser han aldrig innan besökt.
Han sa att han kände på sig att jag var en av "dom", en som kände och upplevde samma saker och jag blev lite förbryllad. Först sa jag ingenting men tillslut erkände jag och berättade om mina upplevelser och hur även jag tror mig kunna veta vilka som upplever samma sak som vi, och vilka som inte gör det.
Jag skulle aldrig någonsin berätta om mina sanndrömmar eller deja vù-fenomen med någon som jag inte kände verkligen hade upplevt samma sak och därför är det också så pass få (förutom ni nu då) som vet om det.
Tror du på sanndrömmar eller deja vù? Har du själv upplevt det?
(0) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar
