I väntan på (toksnälla!) Tommys paket med en sju dagars dunderkur med Alaska(?) blåbär ska trilla ner i brevlådan hos Mr S, umgås jag med min starka vän Fisherman´s friend, men hostar mig ändå både gul och blå. Det är tröttsamt att vara inne på tredje veckan med den här envisa förkylningen, men igår unnade jag mig ändå en lång delvis powerwalk promenad med Mr S.

För att ha haft en rätt tuff lördagkväll/natt så var jag riktigt impad då Mr S efter min väckning hoppade upp ur sängen och tog på sig träningskläderna för att följa med mig ut i skogen, redan kvart över nio på morgonen. Och jag var ännu mer imponerad då vi nästan en och en halv timme senare satt i soffan och åt frukost och bestämde att vi numera ska försöka ta en sådan (eller annan promenad) varje dag. För minst en och en halv timme om dagen bör man röra på sig. Och om allt går som jag vill och hoppas, och om förkylningen vill ge med sig snart, så kommer Mr S och jag springa (jogga!) ihop redan nästa (eller näst-nästa) vecka :)

Lämna en kommentar