Så vad har jag som Stockholmare med noll erfarenhet av kundtjänst, att sätta emot? Nada. Egentligen...

MEN om jag skulle få jobbet, om dom ringer upp mig och säger att jobbet är mitt, vad händer då? Den frågan ställde Mr S mig imorse via telefon, då vi inte riktigt har hunnit diskutera det hela. Jag skulle tacka ja till jobbet, för att det skulle göra så att jag får vara nära Mr S (ja, jag vet tönt-tönt-gulli-gull-gull). Sen skulle jag hoppas att dom skulle kunna tänka sig att ge mig en (eller två) vecka så att jag får fixa det sista på nuvarande jobbet och packa ihop lite kläder och ta det till Karlstad.

Lägenheten skulle bli ett senare problem, då dubbla hyror inte skulle vara ett så stort problem. Min hyra (delad på två) är löjligt billigt för att ha en lägenhet att komma till, då vi kommer till Stockholm. Men visst, så fort vi i sådana fall får tag i en större lägenhet så skulle jag åka och rensa upp i min lägenhet och förhoppningsvis samma helg, flytta över alla mina möbler och tillbehör till nya lägenheten. Sen skulle jag ha hyra ut lägenheten på ett halvår eller ett år. För att göra sig av med en liten söt dröm lägenhet på vinden (herregud det är jue en vindsvåning!) känns bara dumt. Iallafall såhär i början.

Sen skulle jag provcykla till jobbet en helg, för att se hur långt det är och hur lång tid det tar och om det inte skulle kännas allt för långt eller för jobbigt, så skulle jag cykla måndag till och med fredag och sen vet jag inte så mycket mer. Jag antar att vi skulle leva precis som vi gör nu, då vi är tillsammans.

Men det återstår så klart å se.