Igår var det så dags för mig att färga håret. Eller rättare sagt, världens snällaste syster gjorde det på mig, mellan middagen och efterrätten/fikat. Hårfärgen blev inte den jag först tänkt köpa då ingen av dom jag bloggade om innan fanns i butiken men det blev iallafall en mörkbrun nyans.

Orsaken till att jag ville färga håret är många, men främst för att slippa min utväxt-skarv som jag inte tycker var särskilt snygg men även för att markera att det är en ny årstid och även ett nytt läge i mitt liv som jag för några månader sedan klev in i ;)

Hårfärgen skulle sitta i, i 30 minuter och då det bara återstod 11 minuter inser jag att vi glömt att ha i två "protein-nånting" tuber i själva färgvätskan och färgningsmedlet. "Oh shit!" tänker jag medans jag förbrillt börjar läsa bak på förpackningen. Står ingenting om vad dessa "protein-nånting" ska göra för håret och jag har aldrig tidigare sett några sådana tuber då jag färgar syrrans hår. Tankarna som går runt i huvdet då det nu bara återstår 3 minuter av den totala värkningstiden är "Tänk om inte färgen fäster på håret? Då är allt detta förjäves!". Spänningen är total då jag barfota och lutad framåt i syrrans dusch sköljer ur håret. Massa svartfärgat vatten rinner från mitt hår och jag hör syrran och kusinen i kör säga "OJ VAD MÖRKT DET ÄR! DET SER JU HELT SVART UT!. Jag tänker "Nej fan! Säg inte att jag blivit svarthårig (det är en mardröm då jag tror att jag skulle se likblek ut i svarthår)!" och vågar knappt titta in i syrran badrumsspegel. Mycket riktigt, håret ser korpsvart ut. Shit! 

Jag försöker ändå tänka att färgen kanske ljusnar något då jag fönat håret torrt och syrran läser nog mina tankar för hon säger exakt samma sak, för att lugna ner min oro. Jag fönar håret och kan konstatera att håret iallafall inte är korpsvart, men väldigt, VÄLDIGT mörkbrunt. 



Igår var jag ganska missnöjd. Inte över syrrans färgning, utan över att jag inte begrep att färgen skulle bli SÅ mörk, då den av kartongen att dömma såg mer "chokladbrun" ut än brun-svart. Men idag då jag hunnit tvätta håret två gånger (en gång igårkväll och en gång nu på morgonen) så är jag rätt nöjd med färgen. Jag tror helt enkelt att det är en vanesak. Att jag måste vänja mig, vid mitt nya, mörkare jag :)

Lämna en kommentar