Hur kommer det sig att det alltid uppstår en (pinsam) tystnad då fler än två åker i samma hiss? Varför är det "inte tillåtet" att konversera med varandra då man åker i hissen? Eller gör man inte det av respekt (hänsyn) till de andra medpassagerarna? Eller för att man inte vill att dom ska höra vad man samtalar om, fast det varken är något pinsamt eller hemligt samtalsämne? Och hur kommer det sig, att om något sägs under hissfärden, så sägs det alltid då hissdörrarna och personen ifråga är påväg ut, så att denne som haft hela hissturen på sig att klämma ur sig det den ville få sagt, måste snubbla på orden och skynda sig, mot klockan (hissdörrarnas stängning) för att få det sagt?

Jag bara undrar...

Lämna en kommentar