Efter en katastrof dag på jobbet (berättar strax om den i ett annat inlägg) är det skönt å komma hem till en tom, mörk och allt för tyst lägenhet. Att dessutom finna sin "Karlstadväska" halvt upp-packad i hallen och kläder kastade i olika högar (smutsigt, rent, kanske rent) lite varstans i lägenheten höjer inte direkt mysfaktorn.

Och lägenheten är inte lika rolig utan Mr S. Lägenheten känns inte lika lockande, utan Mr S. Så till och med idag, efter bara en natt ensam i lägenheten övervägde jag att flytta hem till m&p, där jag i deras gästrum, fortfarande har en säng ståendes. Men jag höll emot sällskapssjuk-känslan och släpade mig efter jobbet hem, till min tomma lägenhet.

I en stressig vardag är det lätt att få för mycket å göra. Så mycket att man om man inte tar tag i en sak i taget, inte hinner med någonting. Och precis så kändes det idag. Jag är tvungen att ta tag i en ända för att komma någonstans. Så nu är ugnen startad, fiskgratängen står på gräddning(?) och smutshögen av tvätt är inne i tvättmaskinen.

Det är iallafall en början...

Lämna en kommentar