Idag är en viss person på krigsstigen. Inga namn nämnda, men det är inte jag. Personen ifråga är dock en person som står mig mycket mycket nära och som gjort det så gott som hela mitt liv. Jag försöker iallafall att inte ta åt mig av de hårda ord som idag uttalades. Jag försöker bortse från idag, tänka att det bara är en tillfällighet, att det är personen ifråga som mår dåligt och därför behöver ta ut dessa känslor på någon annan och denna "någon annan" råkade bli jag.

Men visst gör det ont då hårda ord piskar ens själ och hjärta och visst gör det ont då egoismen lyser så stark som den idag gjorde. Men jag tror personen ifråga ångrade sig lite i efterhand, för orden mjuknade efter någon timme och nu låtsas vi båda om som att det är glömt. Det kanske är lika bra så.

Lämna en kommentar