Jag har inte haft någon egen bil sedan min BMW 525xAT gick ifrån mig (såldes till J) och med en gång, så fort bilen var såld, så kom suget efter en ny bil. Men jag har hållt mig. Jag har levt på mina egna ben och på SJ´s fantastiska tågbiljetter och tåg. Men nu är suget tillbaka. Den utlösande faktorn den här gången var förra helgens tågkaos som gjorde att jag blev kvar i Karlstad ett dygn mer än jag från början hade tänkt och sedan dess har tanken på en ny bil börjat spinna rejält i mitt huvud och nu är det rena rama burnouten.

Dessutom blandade jag in pappa i biljakten, så nu sitter både han, jag och Mr S och blocket-fiskar efter en passande bil. Med passande bil menas en bil som inte kostar skjortan att köpa in eller att äga, en bil som inte drar så mycket (om man tänker sig att jag åker två gånger i månaden till Mr S, så blir det 120 mil BARA Stockholm - Karlstad!) och som inte har gått så hemskt långt.

Det är en klar fördel att ha en pojkvän som är utbildad bilmekaniker och som kan hjälpa mig om bilen skulle börja krångla och det är om snäppet ännu bättre att ha en pojkvän som både är utbildad bilmekaniker OCH som jobbar på Bilprovningen. För då kan han tala om för mig vad som är en bra bil och framför allt vad som är en dålig, icke så krocksäker bil.

Samtidigt som jag jätte gärna vill ha en bil, så tycker jag att det är smidigt att åka med SJ, då det funkar. För jag slipper fundera så mycket mer än på att passa tågets avgångstid. Det är inte jätte dyrt, ca MAX 425 kr enkel väg och då har jag reserverad sittplats. Dessutom, då jag igår via telefon (SJ.se krånglade) bokade min hembiljett från Karlstad den 2 januari (jag tyckte det var lika bra att boka hembiljetten efter nyår nu, medans det fanns biljetter kvar) så fick jag erbjudandet om ett SJ-bonuskort eftersom jag reser så mycket. Så från och med om någon vecka har jag ett bonuskort som ger mig poäng på allt som rör SJ. Allt från biljetterna, till det man kan köpa ombord. Varje krona ger en poäng och tillslut får jag en gratis biljett.

Så med det i ryggen så är det inte fördelaktig med en bil, men ack så trevligt att ha ett eget transportmedel. OM jag köper en bil så har jag lovat mig själv att ändå bara använda den på helgerna till och från Karlstad, och till mataffären på vardagarna. För till och från jobbet tänker jag ändå gå. Det är så nära och den motionen (plus allt spring på jobbet) är det minsta jag behöver för att må bra.

Vi får väl se hur det går med bil-letandet, men nu i veckan tänkte jag lägga i en högre växel för att komma någon vart. Vi får väl se, men lite tur kanske jag har en bil tills på söndag? :)

Lämna en kommentar