Så med tanke på detta borde jag nog iallafall känt mig lite dåsig eller haft någon form av huvudvärk imorse, men icke. Ingenting och jag var inte ens trött då jag halv åtta(?) vaknade första gången och försökte få med Mr S in till stora huset hemma hos svärföräldrarna. Jag var dock evigt tacksam att han stod på sig och såg till att jag inte lämnade sängen förän halv tio. Det var ju trotts allt söndag och dagen efter kalaset.
Jag dricker iallafall med måtta och har alltid ansett att han, alltså måtta, är min sanna vän. Inte ens i unga dagar (haha det låter som att jag är last-gammal) drack jag mig redlös eller blev full. Jag uppskattar alkohol som något gott och inte som något som jag tar till för att bli modig, snackig eller full.
Postat i Hemligheter & annat påfund! | (0) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar