I vanlig ordning, då det gäller mig, så kommer jag alltid jätte tidigt till alla mina möten och besök. Och så även idag, då jag skulle till Doktorn. Jag hade tid 10:20 men klev innanför dörren redan 09:40 och slog mig ner i väntrummet. Och ibland lönar det sig att komma i tid, eller tidigare än i tid, för idag fick jag komma in redan efter bara några minuter och var därifrån innan jag ens hade min inbokade tid.
Det läkaren kom fram till var väl mer eller mindre två saker. 1) Mitt blodtryck var VÄLDIGTlågt. 2) Jag hade bakterier i kroppen.
Så vad gör man då åt VÄLDIGT lågt blodtryck och bakterier? Det låga blodtrycket var det absolut allvarligaste ur den synpunkten att jag blev ordinerad vila och enbart vila. INGA som helst ansträngningar eller överbelastningar får jag ha och dessutom anser Herr Doktor att jag dricker tok för lite, så nu funderar jag på att haka på Mr S mamma´s 3-liter-vatten-om-dagen-diet! Bakterierna trodde han kroppen skulle klara av själv, och kanske är det därför jag varit lite små varm till och från, för att kroppen försöker motarbeta bacillerna. Vem vet?
Och jag vågade inte ens nämna att jag inte druckit någonting sedan igårkväll eller det faktum att jag bara fick 45 minuters sömn inatt...
Men nu till problemet, HUR får man en människa som är utsatt för just nu extrem stor stress och press, att koppla av och vila? Hur får man mig att inte bära tungt eller jaga upp mig som en guldhamster i hamsterhjulet? Hur får man mig att stanna i soffan hela helgen och bara mysa? En promenad borde vara okej och massa umgås-mys.
Dagens låt (passande nog) får bli Mika - Relax, take it easy. Och med den i högtalarna kommer jag glida till Karlstad ikväll.
På 30 dagar har antal besökare av bloggen ökat, även om statestiken är allt annat än imponerande. Men det är inte för antalet unika läsare (besökare) som jag bloggar, utan till 100% min egna skull. Men lite nyfiken är jag, vilka är ni som läser min blogg? :)
Okej, om vi ändå ska tänka OM jag får jobbet, så är jag ju "lovad" en vovve! Eller rättare sagt, både jag och Mr S vill ha en vovve. En lagom-stor-vovve som klarar av både lägenhetsliv, resor och massa annat fläng. En vovve som är kompakt men ändå mycket-hund-för-pengarna (för dom kostar ju ändå runt 15-25 000 kr) :)
Och nu har jag hittat en ny kandidat i hundjakten - West Highland White Terrier.
Det är en liten kompakt vovve, men som blir större än Yorkshireterrierns 1,5-3 kg. West Highland White Terrier väger iallafall 5-6 kg som fullvuxen och är minst lika söt som en Yorkshie :) Att det dessutom så länge jag kan minnas har varit min mammas absoluta favorit- och drömhund att äga, gör inte saken sämre!
Jag vet inte vad som hände, men i år var årstiderna verkligen märkliga. Vintern kändes som en evighet så någon riktig vår fick vi aldrig. Snön låg tjock tills långt in i april-maj och fortfarande finns det sandberg, som påminnelser om den hårda vintern, kvar.
Och sommaren började rätt omgående i slutet av maj och höll i sig fram till någon-gång-i-augusti och vilken sommar sen! Den som nästa sommar säger att den sommaren vi precis haft inte var särskilt bra, har ingen aning om hur överjävlig svensk sommar kan vara! Men sen när jag trodde att höstmyset skulle smyga sig på så hände något. Det blev en upprepning av vinter-vår-sommar-läget. Och jag känner mig snyltad på mitt höstmys. För inte kan man kalla det höst då man vaknar och det är 0,2 grader ute?!
Imorse var jag tvungen att skrapa rutorna på mammas bil och förbannade mig över att jag inte stoppat i kupé- och motorvärmaren igårkväll. Då hade jag sluppit stå i leggings, klänning, tjocktröja och dunväst och frysa fingrarna av mig medan mammas alldeles nya OKQ8 skrapa vägrade fungera på den frostiga bilrutan.
Fast en liten tröst är ju trotts allt att löven på träden börjar få väldigt fin, skiftande färg och att jag bara fryser ihjäl på morgonen, för framåt lunch skiner solen med sin värme! (Även om den inte ger huden någon färg längre) Och mörkret, älskade underbara mörker! Hur mysigt är det inte med levande ljus, en kopp té och en bra bok? Eller varmchoklad med vispgrädde! Åh varmchoklad! :)
Så frågan är, vill jag få jobbet i Karlstad, på ett stort bilföretag, eller vill jag inte? Vad är jag egentligen rädd för? Och är jag rädd? Eller bara lite orolig? Hela grejen härstammar nog i alla svek jag tidigare varit med om, från killar. Men samtidigt, den lilla gnutta av oro, att bli sviken igen, är som bortblåst så fort jag tittar på Mr S och han tittar tillbaka på mig med sina varma blåa underbara ögon (som jag kan drunka i om och om igen). För i hans ögon syns ingen falskhet och inget svek. Och detta är äkta, det både känns och märks! Herregud redan efter snart-två-månader-tillsammans snackar vi om att flytta ihop, köpa vovve och jag har sökt ett jobb på EN ANNAN ORT!
Men ändå kände jag mig så illa tvungen att övertala mig själv, inför den kommande intervjun, om detta verkligen är något jag vill, innerst inne. Och som jag sa till både min nuvarande chef (som varit min fina referens för jobbet) och till m&p, detta jobb är inget som jag normalt sätt ens skulle överväga att söka eller ta, men för att få vara nära Mr S och slippa ett distansförhållande, är jag beredd att göra nästan vad som helst!
Så här kommer min plus- vs minuslista:
Stockholm + Jag har min familj här Jag har mina vänner här Jag har min lägenhet här Jag hittar nästan överallt Jag känner mig trygg här
- Baby bor inte här Jag har börjat lessna på stan Det är dyrt att köpa bostad! Vi kan inte köpa hund!
Karlstad + Baby bor där Vi kan bo tillsammans! Det är en mysig stad! Det är billigt att köpa bostad! Vi kan köpa hund! - Jag känner nästan ingen i staden förutom Mr S och hans familj. Jag har inga vänner i Karlstad (förutom Helena och henne umgås jag inte direkt med). Jag har inte min familj där. Jag hittar inte särskilt bra.
Så frågan är hur jag ska göra om jag får jobbet, för det finns ju trotts allt en 50% chans att jobbet blir mitt! Kan man ta ett jobb som man kanske bara kommer gilla halvdant, för kärlekens skull?
Jag gick och la mig, precis som jag skrev på dagen, runt 22-tiden igår. Men eftersom det är så himla mycket på G nu med både skola, jobb, intervjuer och läkarbesök, så hade jag inte ro att somna in (kanske hade kvällens fruktsallad och kaffe också sin inverkan!). Så där låg jag, i m&p´s gästrum, i "min" 90 säng och svor för mig själv över bristen på trötthet och timmarna vandrade snabbt på.
"Tröstade" mig med att prova applikationen (haha ja, jag börjar bli fast på allvar!) msn-via-mobilen och blev förvånad hur likt allt var, vanliga dator-msn. Försökte skriva till Mr S men fick inget svar så jag provade att skicka iväg ett "Hej" till Pontus och då fick jag napp. Jag var ju så sugen på att se om msn applikationen överhuvudtaget fungerade, och det gjorde den!
Hur som helst så tickade timmarna raskt på 22, 23, 00, 01, 02... Vid 04(?) gav jag upp, insåg att "Hey jag är faktiskt ledig imorgon, så då spelar kanske inte antal timmars skönhetssömn någon större roll?" och lät det vara. Och vad hände då? Jo jag somnade vid 05(?) för att vakna vid 05:45 av att m&p var uppe och stökade :)
För att ha en ledig dag och resterande helg, så har jag väldigt många planer. Framför allt idag. Just nu sitter jag ju och bloggar, men jag har redan kollat oljan i mammas bil (eftersom det är den jag ska låna till Karlstad) och hunnit köra henne till jobbet vid 07 (efter att ha blivit tvungen å skrapa rutorna!). Och nu sitter jag här och ska snart ge mig på studierna, Marknadsföring står på schemat och jag är väl måttligt road.
Efter det ska jag på ett läkarbesök och efter läkarbesöket måste jag hem, kasta i mig en snabb scampi-wok-lunch innan jag lovat bort mig till min älskade m&m för en fika-och-umgås-stund. Sen ska jag till Farsta Centrum och shoppa nya träningskläder. Framför allt träningsbyxor och en ny vattenflaska är jag på jakt efter och även en present till mammas väninna som hon ska besöka i helgen. Efter det måste jag hem till mig, packa ihop allt som jag kan tänkas behöva för helgen och sedan hem till m&p igen. Plugga och vänta in att klockan ska bli 17, då ska mamma hämtas på sitt jobb och sen drar jag raka vägen till Karlstad och Mr S.
Sen imorgon är enda planerna att plugga och hitta rätt till intervjun som är klockan 14. Spännande!
Jag borde aldrig ha satt igång, men efter lunchen och mitt blogginlägg om det, så började jag använda "Anroid market" eller vad det heter(?) och nu är jag liksom fast. Jag har laddat ner allt från träningsprogrammet som Tommy tipsade om till "Vem ringde?" till som nu senast, en massa meningslösa(?) spel.
OCH jag har lyckats fixa sådana där Widgets(?!) som Mr S vän Markus stolt visade att han hade på sin X10 mini för flera flera veckor sedan. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga.
Det som jag nu skulle vilja ha, men inte hittar hur mycket jag än söker i "marknaden" är programmet Syncmypix som påstås kunna flytta över (synca) mina vänner på Facebook´s profilbilder till min telefonbok. En rätt så onödig funktion, men som ändå på något löjligt sätt känns trevlig. Någon som vet hur jag hittar programmet, eller som kan tipsa om annat program med samma funktion? Helst gratis!
Tog en speed-lunch idag. På mindre än tio minuter (kanske rent av fem?!) hade jag hunnit micra min matlåda (lasagne rester från gårdagkvällen), hälla upp ett glas vatten, sätta mig till bords, konversera med chefen och kollegan, äta ett päron, smsa Mr S, stoppa in min tallrik i diskmaskinen, diska min matlåda och fylla upp ett latteglas med rykande hett vatten och stoppa i en citron tépåse. De ni!
Nu sitter jag inne på mitt rum, igen, och undrar om jag ska unna mig att gå hem redan vid 16 idag, eftersom jag kom tidigare imorse och knappt tog någon lunch. Hmmm vi får se hur mycket jobb jag har å göra under eftermiddagen, jag ska ju trotts allt vara "ledig" resten av veckan!
Jag har alltid trott att jag är en kvälls- och nattmänniska. Denna tro har jag byggt på att jag i ung ålder (låter som jag är stenålders gammal nu), innan man själv fick bestämma hur länge man fick vara uppe, alltid förr eller senare, blev tillsagd att gå och lägga mig. Och då jag väl låg i sängen, så hade jag alltid jätte svårt och somna. Det tog om inte halvtimmen, ofta upp till timmmen eller flera timmar, innan jag tillslut mötte John Blund.
Och när jag väl blev så pass stor att jag själv fick bestämma över min lägg-tid, så kunde jag utan problem bli sittandes till långt in på små timmarna och även tills solen (nästan) var på väg upp. Nätterna har varit min stund, att skyddad av mörkret har jag hållt mig vaken och vankat runt där hemma. Tills nu.
Vid 25 års ålder inträffade en vändpunkt. Jag blev mer trött på kvällen och somnar numera nästan alltid, på vardagarna runt 22:30. Ofta mitt i en sms-konversation med Mr S (de få nätter vi inte sover tillsammans). De två senaste nätterna har jag vaknat på samma sätt, antingen vid 02 eller 04, båda gångerna med ett ryck (börjar tro att jag drömmer mardrömmar) och båda gångerna har jag haft jätte svårt att somna om. Det är inte så att jag nojjar över att jag inte kommer kunna somna om, men jag oroar mig. Ligger och tänker på saker som man absolut inte borde tänka på om man ens ska ha en chans å somna om och så är cirkusen igång.
Natten till igår var jag vaken 1,5 timme och inatt vet jag inte hur länge jag höll på, kanske till 05:30, för att vakna irriterat av mobilens väckning vid 06:15. Men nu till hela grejjen med inlägget. Från att ha varit en nattmänniska har jag nu vid 25 dryga år, kommit på mig själv med att bli en morgonmänniska också. Igår gick jag till jobbet och efter en rätt så rask promenad klev jag in på jobbet 07:45, och idag, med hjälp av mammas bil, tog jag mig till jobbet redan till 07:30.
Fast jag lever lite efter filosofin att varför slösa tid hemma, då man kan åka till jobbet och istället sluta tidigare!
Tack Tommy och Pontus för tipsen angående mobilsurf! Efter att ha sett dagens faktura från Tele2 så gjorde jag slag i saken och skaffade direkt Tele2 surf Medium för 69 kronor/månaden. Då får jag surfa så mycket jag vill för 69 kronor i månaden och slipper oroa mig för att Anroid i bakgrunden (som Tele2 supporten sa då jag ringde och frågade hur snabbt jag kunde börja surfa med mobilen) använder massa surf som kostar mig massa onödiga pengar! Jippie!
Så på torsdag, med hjälp av Mr S som är ett surfa-med-mobilen-proffs tänkte jag testa att blogga och sen på fredag efter intervjun tänkte jag slå dig Tommy en signal för att få hem alla braiga applicationerna som du talat så varmt om :)
Berättade nyss för pappa att jag ska på intervju i Karlstad på fredag och att det står mellan mig och en till, chansen att jag får jobbet är alltså 50%. Och får jag jobbet så kommer jag alltså flytta till Karlstad.
Pappas kommentar till detta? "Har du kollat din aktieportfölj idag, så du ser om dina aktieköp har gått igenom?"
Jag antar att han, precis som jag, har en del å smälta...
Jag vet inte om det är fel på min telefon eller fel på mitt abonnemang men sedan jag min X10 mini PRO så har min abonnemangskostnad stigit från fasta 499 kronor i månaden till, som den här månaden 875 kronor. Och då var skillnaden mellan 499 och 875 enbart WAP och internet.
Nu till det lustiga, jag har överhuvudtaget inte använt WAP eller internet då jag anser att det är onödigt OCH att jag inte har en aning om hur jag gör detta. Så frågan är, hur kan mobilen surfa själv, utan min vetskap? :(
Min mage gör fortfarande ont, den har sedan en dryg vecka vägrat förstå att den inte behöver plåga mig med magont, då det är så mycket annat som redan plågar mig (för mycket i skolan, för lite hemma i Stockholm, för lite tid med vännerna, för lite tid över-huvud-taget (överhuvudtaget!), alla jobbansökningar och intervjun). Den krampar och gör så in-i-helvetes-jävla-ont! Rent ut sagt!
Men på torsdag ska det kollas upp, det magonda. Läskigt med en manlig främmande läkare som ska klämma och ha sig, särskilt då mitt magonda gör ont rätt långt ner, nära de mest intima och "heliga" ställena :'(
Hur som helst, inte nog med att magen gjorde så pass ont att jag knappt kunde sitta stilla under min 60 minuter långa lunch, dagens samtalsämne under lunchen var aningen udda. Vi började mjukt med att prata om det ökade våldet i samhället, det oprovocerade våldet och fortsatte vidare till styckning. En man som styckat ett äldre par på Västkusten (bästkusten?). Sen fortsatte vi (jag) med de två som blivit kidnappade i Göteborg och viiips så var vi inne på tandläkare, läkare och plötsligt galna-ko-sjukan-svininfluensan-fågelinfluensan-och-sars! Följt av slakt.
Kollegan har får och hade innan helgen fått tillbaka köttet från ett par tackor och ett flertal lamm så hela helgen och gårdagkvällen ägnade hon åt att mala köttet. Tydligen kan man använda tackornas kött till färs, det är okej, men inget annat, då det inte "smakar så gott". Intressen antecknar flitigt och behöver jag ens nämna att mataptiten blev om möjligt ännu segare (sämre)?
Efter mitt sms till Mr grinolle eller Mr Snake som han numera borde få heta, så har det hänt grejjer. Ödmjukheten finns väl kanske inte riktigt där (fast det hade jag inte heller räknat med), men jag har fått svar. Och det stod:
"Jag har ledsnat, det är bara skit å helvete hela tiden å inte en jävel som bryr sig... Ge mig kontonr nu så sätter jag över 500 ikväll, sen har jag inte mer!" varpå jag svarade "Okej men du behöver ju inte vara otrevlig mot mig som inte gjort annat än varit trevlig mot dig och hjälpt dig. Kontonr är XXXX."
Så nu vet jag inte om jag orkar bli någon bitch och kräva de sista 500 kronorna till. Att vara en bitch eller att bitcha upp mig, är inte riktigt min grej... :)
Åh herregud! Dom ringde från Manpower och nu vill bilföretaget träffa mig. På fredag. NU PÅ FREDAG! I Karlstad!
Och jag är i Stockholm, på mitt andra jobb, fast här jobbar jag bara idag och imorgon (själv valt och bestämt!). Så det går att lösa, så länge jag hittar ett sätt att ta mig till Karlstad på torsdag kväll.
Maria, kvinnan som intervjua mig sa att det står mellan mig och en till. Så på fredag får vi en halvtimme var att övertyga (berätta om oss själva) bilföretaget att anställa just oss. Ovanligt nog kommer Maria vara med under hela halvtimmen och fylla i saker om mig (och min konkurrent) om jag skulle glömma berätta något om mig själv, som Maria anser är av vikt för att dom ska få en så bra bild av mig som vanligt.
Nu börjar allvaret och nu börjar jag på allvar bli små nervös.
Fast jag vet egentligen inte vad jag är nervös för, om det är faktumet att jag är en annan konkurrent ifrån att få ett jobb i Karlstad, och i sådana fall kommer bli Karlstad bo med allt vad det innebär, eller om det är hela grejjen att storyn upprepar sig. För precis den här situationen satt jag i då jag sökte tjänsten på MTV! Då petade jag bort konkurrent efter konkurrent tills det stod mellan mig och en annan och då lät dom KRONAN avgöra vårat öde.
Mitt öde blev ingen tjänst på MTV.
Så frågan är, är det kronan som ska få avgöra mitt öde den här gången också?
DESSUTOM sökte jag efter en väns påtryckning, tjänsten som Ekonomichef på hans företag och nu idag då jag skulle maila mamma för att höra om jag kan ta hennes bil till Karlstad på torsdag och ha den där över helgen, så ser jag att han vill ta ut mig på en intervju OCKSÅ! Herregud hur ska det här sluta, och vad gör jag om jag tackat ja till bilföretag jobbet och sen får Ekonomichef jobbet?! Det är i Stockholm.
Allt detta tåls att tänka på. Så nu ska jag tänka! :)
Helt jävla otroligt! Förraåret. Ja du läste rätt FÖRRA ÅÅÅÅRET lånade jag ut en liten summa pengar (3000 kronor för att vara exakt) till en vän (bekant?) som var i "nöd". Jag blev lovad att få pengarna en månad senare vilket gjorde att lånet var möjligt, för en månad utan pengar som jag fått "över" efter att själv ha betalat alla mina utgifter kände jag inget större behov av just då och det är klart man ställer upp för en vän!
MEN då nästkommande månad kom och löftet om pengarna inte inbringades så kom ett nytt löfte, om jag inte fick pengarna månaden därpå skulle jag få dom månaden därpå. Du förstår ormen va? Så den månaden då jag skulle fått hela summan fick jag 500 kronor och månaden där på ingenting. För att sen få strösummor hela tiden. Och nu, ett helt år senare återstår det fortfarande 1000 kronor, av den ursprungliga summan. No big deal om det inte vore för...
Att personen i fråga slingrat sig värre än den mest hala ormen varje gång pengarna kommit på tal. Att samma person låtit mig bjuda på dyra luncher och fika hit och dit. Att den här personen någon gång de senaste två veckorna (jag kan inte säga att jag direkt haft någon jätte koll) tagit bort mig som vän på Facebook och att han LOVADE förra månaden att dom sista pengarna skulle komma till mig igår. Inga pengar kom. Inte ett öre eller ens en ursäkt, eller förklaring. Nada.
Så jag smsade och frågade A) Varför han tagit bort mig på Facebook. Jag fick tillbaka en urusel förklaring att det var hans "vän" som tagit bort mig från Facebook och att samma vän skulle ha "förstört hans dator så att han inte kan lägga till mig igen". B) Om han betalar in den sista 1000 kronorna till mig snarast. Då säger han att han bara kan ge mig 500 kronor den här månaden och att jag ska veta att när jag fått hans sista 500 kronor så är han HELT JÄVLA PANK den här månaden (som att det är mitt fel eller problem?!). Jag svarar inte på detta sms för jag blir så chockad över hela stämningen i hans sms och att hans löfte ännu en gång inte är värt ett piss. Då får jag ett nytt sms där det står "Skit i å svara då!".
Jag skickar mycket kort tillbaka ett "God morgon på dig med?! Vad hände med lite vanligt hyfs?!"
Jävla skitstövel. Vad tycker ni? Ska jag behöva ta hans skit månad efter månad eller ska jag nu sätta hårt mot hårt (mot otrevliga svar och sms?) och kräva att han lånar ihop till min sista 1000 kronor av någon annan? För som sagt var, det är inte mitt problem...
Tisdagkvällen bjöd på en höstsoppa med en flaska rött och soffmys.
På onsdagkvällen tog vi en promenad och då vi kom till en park som vi går igenom stod dessa "konstverk" där.
Jag antar att det var en dansk (det stod på danska?) utställning om himlen och alla dess planeter.
Tänk att himlen kan vara så vacker!
Lite bättre närbild.
På torsdagen hade jag min intervju i stadsdelen Klara, i Karlstad och efter intervjun då jag var påväg till Stadshotellet där jag skulle möta upp Mr S, såg jag denna palm och tänkte direkt på pappa! Karlstad är alltså så pass "varmt och exotiskt" att dom kan ha palmer utomhus ännu! :)
Den kända Båten i Karlstad!
Fredag middagen i Stockholm bestod av avokado och fetaost sallad tillsammans med en bit ryggbiff och (alldeles för mycket) b-sås! Till detta drack jag en höstcider (rekommenderas varmt!) och ett glas rött!
Lördag frukosten stod jag för, så då Mr S låg och sov gick jag upp och påbörjade äggröra med bacon-frukosten!
Efter att ha ätit en sen lunch blev det kantarellsmörgåsar till middag. Jag fick i mig tre stycken, Mr S fem! :)
Från det ena till det andra, igår blev så äntligen mina aktieaffärer av. Dock inte riktigt dom aktierna som jag tänkt mig, men eftersom jag var fräck och la ett (kanske) alldeles för lågt bud. Men jag investerade iallafall 14 000 kr i aktier och väntar med spänning på att dessa ska öka i värde!
De aktier jag valde att köpa igår var 20 stycken H&M, 100 stycken Peab B, 15 stycken Öresund och 10 stycken Hakon Invest. Så hittills i aktieportföljen på aktiedirekt.se (tips! tips!) finns 145 aktier plus en hel del fonder :)
Mina naglar nu efter 5 veckor, innan jag besökt Monika.
Jag har sagt det förut, men det tåls att säga igen - svensk sjukvård är ett SKÄMT!
Ett stort jävla skämt! Operationstiden den 7 oktober passade perfekt, så en tid är inbokad (men inte avklarad) men nästa tid... tja... den blir jue inte av nu :( Och vilket bemötande! Jag ringde nyss tillbaka till mottagningen då jag lämnade ett meddelande redan klockan 07:30 i hopp om att dom skulle ringa tillbaka till mig då deras telefontid började klockan 10. Klockan tickade på i ett väldans tempo och tillslut insåg jag att jag inte kan sitta här, som fastlåst vid telefonen, i hopp om att den ska ringa, så jag ringer tillbaka till mottagningen och möts av en äldre kvinnoröst. Jag säger med klämkäck röst "Hej jag heter Anna XXX och jag lämnade ett meddelande tidigt imorse på eran telefonsvarare i hopp om att ni skulle ringa mig vid 10 då eran telefontid började, men då jag fortfarande inte hade hört av er och inser att er telefontid är slut om 30 minuter, så ringer jag nu igen...".
Den äldre kvinnorösten i andra änden ber för det första inte om ursäkt, för att dom inte hört av sig ÖVERHUVUDTAGET (inte ens gjort ett försök att nå mig) och fortsätter sedan med "Nä det har vi inte tid med, du får vända dig någon annan stans". JÄVLA SVENSK SJUKVÅRD!
Men nu gäller det å inte deppa ner sig totalt utan tänka på något annat positivt (tex Mr S eller kommande Volbeat konserten med Robban!). Men först tänkte jag ta min dusch som jag väntat sedan klockan 10 på att få KUNNA ta!
Sen snabb thaisoppe (soppa) lunch innan det bär av till Monika för nagelfix. Och ja jag är tråkig, jag ska korta av naglarna igen och ja jag ska göra dom i samma gamla vanliga franska manikyr, igen. Bilder återkommer jag med lite senare :)
Jag pratade ju tidigare om att det är bra att ha saker och ting planerat. Så här kommer lite planer för den närmasta tiden...
Måndag 27/9 Ringa läkaren x 2, fortsätta med mitt projektarbete (Excel diagram), fixa naglarna hos Monika kl. 14:00. Eventuell köra ett spinningpass kl. 18:15 Tisdag 28/9 - till jobbet på ett möte 09:30. Sen eventuellt stanna och jobba ett par timmar. Eventuellt läkarbesök på eftermiddagen - kvällen. Umgås med syrran. Onsdag 29/9 Eventuellt jobba. Skriva på projektarbetet. Spinningpass. Torsdag 30/9 Body pump pass 19:15 Fredag 1/10 Mr S kommer hit. Inga planer ännu. Lördag 2/10 Söndag 3/10 Mr S åker hem. Body pump kl. 17:00 Måndag 4/10 Eventuellt jobba. Runda av det sista med projektarbetet. Tisdag 5/10 Eventuellt jobba. Sikta på att vara färdig med projektarbetet. Skicka in det till Olle. Spinningpass. Onsdag 6/10 Farmors urnsättning Brännkyrka kyrka. Torsdag 7/10 Eventuellt jobba. Body pump kl. 19:15 Fredag 8/10 Eventuellt jobba. Lördag 9/10 Volbeat konsert på Hovet med Robban. Söndag 10/10 Morfars 80 års kalas i Sköndal. Måndag 11/10 Tisdag 12/10 Spinningpass. Onsdag 13/10 Torsdag 14/10 Body pump 19:15. Fredag 15/10 Färdig med ekonomiassistent utbildningen! :) Jag åker till Karlstad? :) Lördag 16/10 Söndag 17/10 Jag åker hem från Karlstad. Body pump 17:00.
Tog en promenad med mamma igår innan träningen. Berättade om jobbet i Karlstad, via Manpower. Och även om m&p är av samma åsikt som jag, att jag efter avslutad ekonomiutbildning ska jobba med just ekonomi, så tyckte iallafall mamma som jag, att jag (om jag får jobbet) skulle kunna ge det mellan sex-sju månader och hittar jag inget ekonomijobb i Karlstad (med omnejd) innan dess, så får jag väl bestämma mig för om jag tycker det är värt å stanna och jobba med något annat, eller om jag ska testa på Stockholms betesmarker för jobb.
En sak är iallafall säker, det är betydligt svårare att få ett ekonomijobb nu efter avslutad utbildning, än vad det var då syrran var färdigutbildad ekonomiassistent. Så på tisdag kväll, ska jag rådfråga henne om tips och hur hon gick till väga. Jag har för mig (till 99,9%) att hon också började jobba med något helt annat än ekonomi, för att sen helt plötsligt komma över sitt nuvarande ekonomijobb.
Det blev tomt så fort jag klev ur hans bil och hörde den åka iväg. Det blev så tomt, trotts att jag direkt gick in genom m&p´s ytterdörr och hade dom som sällskap resten av dagen och kvällen. Och åter igen sov jag över hos m&p, i deras gästrum, i deras gästsäng. 90 cm utan Mr S borde för en endaste natt vara skönt, men jag vaknade flera gånger inatt och undrade vart han höll hus. Vart han var.
Och rastlösheten i kroppen (eller tomheten) gjorde att jag släpade mig upp redan kvarti sju, rostade mig två inte alls nyttiga vita smörgåsar och bredde på lite marmelad. Framför TV4´s nyhetsmorgon blev rastlösheten ännu större så jag satte mig här, framför m&p´s dator. För att plugga, för att skriva och för att ringa två viktiga samtal.
Om jag har väldig tur hinner jag med massor den här veckan! Förhoppningsvis både två läkarbesök (inget jätte allvarligt, jag lovar!), en till intervju i Karlstad och syster-mys. Sen återstår frågan angående mitt hår, färga eller inte färga? Någon klippning blir det iallafall inte...
Sedan jag skaffade mig min älskade X10 Mini PRO så har jag funderat kring det här med att surfa med (i) mobilen eller ej. Jag är generellt totalt emot det, av den enkla anledningen att jag tycker att vissa saker behöver man inte ha tillgängligt alltid, hela tiden. Och det är precis av samma anledning som jag ibland sätter mobilen på ljudlöst eller rent av stänger av den, för att jag helt enkelt inte behöver ha den på jämt och ständigt och bli nådd, jämt och ständigt.
Hur som helst, och hur motsägelse fullt det än må låta så tror jag ändå att jag kanske skulle vilja iallafall ha möjligheten att läsa Aftonbladet i mobilen (för att fördriva tid på tex pendeln) eller kanske slänga upp ett blogginlägg här eller en bild på Facebook (som jag ser så många andra göra, dagligen). Och då till följd frågan, till er som har lite mer koll på detta, än mig...
Vilket av följande två alternativ skulle jag klara mig på om vi tänker oss att jag enbart bloggar någon gång ibland eller lägger upp en eller annan bild på Facebook?
Tror ni jag klarar mig på Small-paketet eller behöver jag Medium?
Nu är det inte längre ett "hösten närmar sig" -stadie, utan mer ett faktum. Hösten är här.
Det märks inte bara på träden som inte bara skiftar färg, utan även tappar sina löv, utan även på vädret. Solen som tidigare värmde ens kinder, har sedan ett par dagar svalnat och övergått i blåst och ruggig-känsla. Och det mörknar mycket tidigare, senast igår konstaterade jag att redan halv sju började det bli mörkt ute.
Fast medan många tycker att hösten och vintern är rena pesten, tycker jag att det är rätt mysigt! För jag älskar öppna spisar, levande ljus, att få krypa upp i soffan under en filt med ett glas rött och en bra bok. Biobesök och höstpromenader, invirad i tio meter halsduk och med dunväst på! Spaweekends och sällskapsspel. Höstgrytor som stått och puttrat på spisen i timmar och kärlek. Massa kärlek och närhet!
Så hösten är inte helt dum, eller hur?
Och skulle jag mot all förmodan tröttna, kan jag ju ta en sista minuten utomlands (Grand Canaria!) :)
Vad gör så att du uthärdar hösten och vintern, eller är du som mig, och tycker att även hösten (och vintern) har sin charm? :) Här är iallafall lite som får mig att känna mig pigg, trotts mörkret och kylan.
Solarium i all ära, men då jag inte vill se ut som ett russin då jag är gammal så försöker jag vara sparsam med solandet i solarium och använder mig istället av denna! Finns för flera olika hudnyanser och ger ganska direkt resultat. Det gäller bara att man är noga med att smörja in den jämnt!
Då jag lätt blir frusen om fötterna kan det vara skönt å låta fötterna krypa in i ett par varma tofflor! :)
Att krypa upp under en varm filt i soffan, med en kopp varmchoklad och en bra bok = MYS!
Hugo Boss XX Woman parfymen är en lite tyngre parfym som passar väldigt bra på hösten.
Spaweekends är korta men effektiva och man känner sig som en helt ny människa efteråt!
Jag vet inte hur jag lyckades, men då Mr S åkte till jobbet (kanske) tjugo i sju så gick jag upp. Eller rättare sagt, jag släpade mig upp och in i duschen. Så nu sitter jag här, uppkrupen i soffan och mår som en nästan ny människa.
Idag bär det av hem till Stockholm och det är med blandade känslor jag inser att jag måste packa ihop så gott som alla mina saker, då mycket behöver tvättas eller kommer användas hemma i Stockholm. Och det kändes inte alls kul då jag tackvare min kalender konstaterade att jag och Mr S, inte nu direkt men snart, inte kommer ses på tolv hela dagar :(
Men nu gäller det att inte deppa ner sig totalt utan istället se framåt. Först och främst frukost, sen lite plugg, packa och sen vid elva kommer Mr S hem och då bär det av till mina svärföräldrar för en lunch innan vi (jag) styr bilen hem till Stockholm! :)
Förresten borde det vara förbjudet att borra innan klockan åtta på en fredag - jävla grannar!!!
Jag hatar min huvudvärk. Den är inte bara envis, den får mig ur styr också. Fast den blev lite bättre då jag efter intervjun blev upphämtad av Mr S, och efter en repa förbi den påtänka-arbetsplatsen åkte hem till hans föräldrar, tillika mina svärföräldrar. Där vankades det, efter en tur med Amazonen, grönsakssoppa! Precis vad jag behövde (plus två glas vatten, en kopp kaffe (med mjölk) och en glassbåt) för att bli av med den sista envisa huvudvärken :)
Och kvällen blev ju inte sämre av att jag och Mr S kröp upp i soffan, med en varsin laptop i knät, och dröm-tittade på diverse tänkbara bilar, om jag nu skulle få ett jobb i Karlstad (eller han i Stockholm). För då kommer en hyfsat ny bil behövas, dels för att vi vill åka säkert, men även för att vi kommer köra en hel del Stockholm-Karlstad-Karlstad-Stockholm på helgerna :)
Så vi där satt vi, uppkrupna i soffan, med en varsin laptop, inloggade på blocket.se, på jakt efter tänkbart offer. Rimliga bilar låg från 2007 till nyare och inte mer än 8000 mil. Maxsumman var vi väl inte helt säkra på, men eftersom vi tänker dela lika, så kanske runt 200-hundringen eller lite mer. Och bilmodeller då? Haha allt från BMW 120d, BMW 320d till BMW 335 och BMW 535d. Men även Audi A4 Avant, Volvo V50 D5 R-design och Lexus. Haha kort sagt, en salig blandning.
Vi får väl se vad det blir, när det väl blir dags, om det blir dags :)
Intervjun gick bra, nästan lite för bra. För efter att ha genomgått ett flertal tester bland annat i uteslutningsförmåga, matematik, logiskt tänkande och engelska, kundtjänst-förståelse och andra tester som snarast liknade MENSAS tester och dessutom klarat en utfrågnings intervju så visade det sig, att om mina referenser är så fina som dom borde vara (är), så vill dom skicka mig på en sista avgörande intervju hos arbetsgivaren. Små pirrigt.
Nu börjar det bli på allvar. Och vad gör jagom jag får jobbet? Ska jag tacka ja då och flytta till Karlstad?
Lönen var dock inte den bästa, men hey, som kvinnan som intervjuade mig själv sa "Det är kanske inga Stockholms löner men å andra sidan får vi ju hoppas att du tycker att det är billigare å bo här" (och så ett brett leende). Lönen ligger på 21- 22 000 kronor. Men tänk om, ska jag då tacka ja och ta mitt pick och pack och snabbt och kanske smått (o)lustigt flytta? Haha då blir jag Värmlänning på riktigt! ;)
Självklart ska jag vakna prick klockan 9 och direkt känna att något är fel. Självklart beror detta fel på att jag är (åter?) vrålförkyld?! Jag snörvlar och har migrän-liknande huvudvärk. Fan! Jag har inte tid med detta! Särskilt inte idag, den enda dagen den här veckan som jag har något "inplanerat". Klockan 13:00, efter en ändring från deras sida, ska jag vara där. Och intervjun (testerna) tar tydligen 2,5 timme. Små spännande! :)
Dessutom brukar tiden här hemma gå så ofantligt långsamt, men idag av alla dagar, känns det som att klockan rusar fram. Märkligt.
Dags för en dusch och sen måste jag göra mig i ordning! :)
Jag åker hem på fredag, eller rättare sagt, vi åker hem. Hem till Stockholm.
Det var inte så länge sedan vi åkte åt andra hållet, hit, till Karlstad, men nu är det så dags för en Stockholms tripp igen. Men för min del blir den lite längre. Jag följer inte med Mr S tillbaka till Karlstad på söndag, utan stannar i huvudstaden på "obestämd" tid eftersom jag har lite inplanerat.
Skulle ha fixat naglarna igår, men bokade om det tills på måndag så då ska jag åter till Monika. Tror jag behåller mina egna naglar ett tag (läs; fyra veckor) till, sen blir dom ersatta med tippar, igen. Sen på tisdag har jag ett morgonmöte på jobbet. Eventuellt jobbar jag en eller kanske två dagar nästa vecka - om jag vill. Har inte riktigt bestämt mig för vad jag vill och känner för, utan tar det som det kommer.
Sen väntar en Volbeat konsert med Robban och ett 80 års kalas dagen därpå för morfar! Förhoppningsvis blir det lite m&p mys under veckan (vill inte gärna bo helt ensam då jag är van vid att ha Mr S vid min sida), jag har jue trotts allt en bäddad säng kvar hos dom, dock inte i mitt gamla "flickrum". Men mest av allt tänker jag njuta av min lägenhet och rensa i kartongerna uppe på vinden. Och icke att förglömma, träffa lite vänner.
Men det kommer bli tungt utan Mr S. Inte en enda gång sedan vi blev ett par har vi varit ifrån varandra såhär många dagar. Jisses hur ska jag klara detta...
Imorgon är det så dags för min intervju här i Karlstad, och jag är inte ett dugg nervös (ännu!) men jag undrar vad jag ska ha på mig. Jag har ingen brist på kläder, snarare tvärtom! Jag har för mycket fina kläder för att kunna välja ut ett plagg.
Två och en halv timme tar tydligen intervjun pga att jag ska genomgå massa tester. Så klockan 13 imorgon får ni hålla tummarna för mig lite sådär i smyg. För detta är hittills det enda jobbet i Karlstad, som jag sökt och kommit på intervju för! Fast jag skickade iofs iväg en ansökan per snigelpost igår, till ett företag i Säffle. Spännande!
Jag vet inte exakt då Mr S lämnade sängen, och i sig är det ganska oviktigt, men from den sekunden han lämnade sängen och så småningom lägenheten, började knackandet, dunkandet och nu både knackas, dunkas och bankas det. Jag får ingen arbetsro att plugga och för att förklara hur högt dom (vilka nu dom är?!) väsnas så känns det som att dom sitter inne på Mr S toalett och utför detta oväsen, och jag sitter vägg-i-vägg.
Jag brukar inte bli tokig av oljud, men dom har hållt på konstant sedan sju och nu är klockan (bara) kvart över tio. Undra hur länge dom tänker hålla på och föra detta oljud? Och framför allt, undra hur länge jag står ut...
Med risk för gull-i-gull och tjat, så måste jag ändå få berätta att jag har en av världens absolut sötaste pojkvänner! För hur glad blir jag inte då Mr S ringer för att fråga om jag kan vara klar till tio över fyra, för att åka och handla bland annat mat med honom. Och nu till det söta, Mr S har som middagsförslag att vi gör en höstig soppa som serveras med lite mörkt bröd och ett glas rött följt av soffmys. HUR söt är inte det?
Soppa är nog precis vad min mage vill ha en höstdag som denna! :)
"Det handlar inte om att finna den man vill gå till sängs med, det handlar om att finna den man vill vakna med. Det handla inte om att finna den man vill dela livet med, det handlar om att finna den man inte kan leva utan. I världen är du bara någon, men för någon är du hela världen..."
Vaknade (läs; blev väckt av mobilen) vid kvarti nio och gick-släpade mig i någon form av dvala till soffan och längre än så har jag inte kommit. Fysiskt. Jag har däremot lusläst ams.se i jakten på antingen jobb i Värmland (läs; helst Karlstad) med omnejd eller ekonomiassistent jobb. Det har gått sådär. Hittade fyra-fem riktigt intressanta jobb, som jag sökt. Tyvärr fanns inte ett enda av dessa jobb i Karlstad (med omnejd) vilket gjorde mig lite ledsen i ögat.
Men skamm den som ger sig! Jag har registrerat mig på två bemanningsföretag (fast det är emot mina principer) för att dagligen (eller så ofta som ett jobb som matchar min utbildning dyker upp) få information om nya, lediga jobb att söka. Så nu lägger jag i en högre växel och spurtar mot det som förhoppningvis leder till ett jobb, och på torsdag är det intervju, här i Karlstad :)
Jag har precis insett att det är inte värt det, att diskutera politik och rasism går tydligen inte. Jag är väl medveten om att vi alla har olika åsikter och jag tycker att folk absolut har rätt till dessa åsikter men OM jag har smygrasister runt omkring mig så vill jag veta det, så att jag, personligen, kan välja om jag vill ha dessa i min närhet eller ej. Men det är tydligen fel å vilja veta sådant för att kunna ta ställning till det, så aldrig mer tänker jag göra det offentligt på Facebook eller liknande. Jävla muppar! Nu är jag less.
Vet inte vad som hände igår, eller idag heller för den delen. Jag är rädd, riktigt seriöst rädd. För vart är vi påväg? Sverige som jag trodde var ett bra land, med öppen syn på saker och ting, har nu visat sig vara ett lika läskigt (politiskt!) land som Frankrike mfl.
SD tog sig in i Riksdagen tack vare (eller snarare pga!) oss. För att vi (läs; VISSA!), Sveriges medborgare, valde att ta in ett främlingsfientligt parti. Och jag vet inte vad som är mest skrämmande, om det är att SD tog sig in eller att det finns invandrare, som själva kommit till Sverige, som kandiderade för SD?! Hur tänker dessa? Dom är invandrare men vill inte ha hit andra invandrare?!?!
Och som pappa sa under middagen i lördags, många invandrare är de största rasisterna, då de hatar andra invandrare. Men är det verkligen rätt å hata en annan människa pga dennes bakgrund och religion? Jag säger inte att jag vill ha hit alla flyktingar som finns i HELA VIDA VÄRLDENmen jag anser att det är varje välbergat lands skyldighet att hjälpa människor som är på flykt. För tänk dig själv in i deras situation! Tänk om du bodde i Sverige och det (mot all förmodan!) skulle bli krig här, eller om du pga annan orsak (politik, jobb m.m) var tvungen att fly landet, skulle du då inte önska att ett välbergat land, tog emot dig?
Jag tycker att det är läskigt hur gårdagens val och valvaka skakat om i samhället, hur det fick mig att skriva följande inlägg på Facebook:
"Anna tycker det är skrämmande att vi (läs; VISSA!), Sveriges medborgare, valde att ta in ett främlingsfientligt parti i Riksdagen och undrar samtidigt hur många av mina 310 vänner på Facebook som smyger med sina äckliga åsikter? Är du vän med mig på Facebook och röstade på SD så kan du ta bort mig som vän NU!"
Och se vilka konsekvenser det fick, direkt. Hur en av de tjejer som jag hade på Facebook visade sig ha rejält rasistiska åsikter och dessutom kontra mitt inlägg med att säga att jag är intolerant om jag inte tycker att folk som röstar på SD ska få finnas på min lista. Jag blev alldeles yr och illamående av att läsa hennes propaganda för SD och höra hur vridet det hon skrev var. För hon röstade inte bara på SD för att det var rasister utan även för att hon, "med flera invandrare" (hennes egna ord) var "trötta på den slappa invandrarpolitiken".
Samma tjej hade flera invandrare på sin Facebook-lista, men hon tycker inte att dessa är välkomna i Sverige. Hu går det ihop?
Jag har nu insett att jag aldrig mer vill diskutera politiska åsikter med någon endaste människa på Facebook för det gör mig inte bara illamående och yr, utan även jävligtmörkrädd!
Ps. behöver jag en nämna att jag tog bort henne (som vän)?
För nästan så kändes det. Vi kom till Stockholm i lördags vid 16-tiden, åkte raka vägen hem till mig, konstaterade att det var knappa 19 grader i lägenheten och brassade på mitt för någon vecka sedan, nyinköpta elelement och fixade något ätbart åt Mr S som var hungrig. Sen blev det en knapp timme med prov-av-alla-mina-XBOX360 spel och sedan var det dags att bege sig av hem till m&p för middag.
Mamma bjöd på kycklingspett med hemmagjord jordnötssås med klyftpotatis och till efterrätt glass med bär. Vi pratade om allt från jobb till knasiga människor, till hur livet är i Karlstad och grannens katt som sprungit upp på en annan grannes hustak och nu inte verkade komma ner. Efter att ha ätit mammas (egentligen mormors recept) mjuka pepparkaka och druckit nästan fyra koppar kaffe tackade vi för oss och satte oss åter i bilen. Jag tyckte det var lite tidigt att åka hem, så jag tog med Mr S till Liljeholmen för att bjuda på (visa) ett av Stockholms förmodligen vackraste utsikter. Vi stod där ett tag och njöt av utsikten, trotts mörkret då klockan hunnit krypa mot 22-tiden, innan vi styrde bilen hemåt och kröp upp i soffan med ett glas vitt.
Igår var en hektisk dag. Först åkte jag och Mr S till Rosenhill café för våran vanliga i-Stockholm-frukost. Jag petade i mig en ost- och skinkbaugette och en latte Macchiato innan jag körde tillbaka till lägenheten, lämnade av Mr S och styrde vidare hem till m&p. Där skrev jag ut en ekonomijobb ansökan, köpte med pappas hjälp aktier för ca 10 000 kronor och berättade om min jobbintervju som jag har i Karlstad på torsdag. Sen fikade vi snabbt innan vi satte oss i bilen och åkte för att rösta. Väl i vallokalen fick jag veta att jag inte skulle få rösta (där) och jag blev både ledsen och irriterad så jag gick ut ur vallokalen (min gamla lågstadieskola) och ringde Mr S.
Då m&p hade röstat så körde pappa hem mig till dom, så jag kunde hämta upp Mr S bil som jag ställt där. Sen åkte jag hem till mig, sprang upp och hämtade Mr S och allt som skulle med till Karlstad och så satte vi av mot Medborgarkontoret, där det tydligen var OK för mig att rösta?! Efter lite förvirring och kö hade jag så lagt min röst på Moderaterna och sprang tillbaka till bilen där Mr S satt och väntade. Vid halv två(?) satt vi så åter i bilen påväg tillbaka till Karlstad.
Kvällen spenderades delvis hos Mr S föräldrar där det bjöds på grillad entrecote och chokladglass och vid 19-tiden åkte vi hem till lägenheten, kröp upp i soffan med lite ost (bland annat brie), kex och vindruvor och ett glas vitt och följde valvakan på SVT1. Vilken rysare det var, in i det sista! Och väldigt, VÄLDIGT skrämmande att vissa i Sverige, valde att rösta in ett främlingfientligt parti till Riksdagen. Det är nästan så jag skäms över att vara svensk!
Jag är vaken, eller iallafall så nära vaken man kan vara och ändå sova. Tänkte ta en dusch för att ge kroppen ett wake up call och sen försöka stoppa i mig lite frukost. Jag borde vaknat av Mr S alarm men istället vaknade jag av att magen gjorde ont. Oförklarligt ont, och det har inte slutat. Den gör fortfarande jätte ont! Skummt.
Idag bär det iallafall av hem till mitt älskade Stockholm och det ska bli både skönt och kul att träffa m&p och se över min lägenhet som nu stått tom allt för länge. Jag kommer dock bara ha en blixt visit i Stockholm nu, ett dygn för att vara exakt. Måste ju rösta imorgon, men sen åker vi tillbaka till Karlstad, fredagen därpå kommer jag dock hem och då stannar jag en eller kanske till och med två veckor. Har lite å göra i Stockholm, eller rättare sagt jag har lite jag SKULLE vilja göra i Stockholm.
Bland annat har jag massor med vänner som jag vill hinna träffa, så schemat kommer bli tight. I like it!
Planer kan lätt ändra sig och regler är till för att brytas, right?
Planerna var att imorgon, då Mr S slutat jobba, åka till Stockholm, äta middag med mina älskade föräldrar och på söndag gå och rösta. Sen skulle Mr S åka hem (snyft, snyft) och jag skulle stanna. Men så dök nästa veckas (torsdag) intervju upp och så för någon timme sedan ringde min chef och frågade om jag kunde komma in på ett möte med henne och min kollega den 28:e(!) september. Och det är ju inte förän näst nästa vecka!!!
Så no work amigo för mig nästa vecka, istället full fokus på träning och att bli av med hostan (jag inbillar mig fortfarande att blåbärs shoten hjälper!) och jag följer till 99% säkerhet med Mr S tillbaka till Karlstad på söndag eftermiddag :)
Men nu är det dags för fredag-mys-middag med Mr S! Höres!
Regnet bara fortsätter att forsa ner. Ibland tar himlen små pauser och solen visar sig, för att sedan mörkna och ta nya krafter, ny fart, och så spöregnar det igen.
Mamma ringde mig imorse och jag tänkte mig inte för någonstans i mitt lyckorus över allt som händer och sker. Berättade att Mr S frågat om det fanns jobb för honom i Stockholm och att han fått besked att det fanns det. Mamma blev positivt överraskad, precis som jag blev då han först sökte jobbet. Och som hon alltid klokt säger "Känns det rätt så är det rätt, då är det ingenting å tveka på, då är det bara å satsa". Och precis detvill jag göra, jag vill satsa på mig och Mr S. Jag vill så mycket, men så idag så hände något, något som hejdar mig en aning och får mig att tänka efter.
Aja. Allt blir nog helt perfekt tillslut. Bara hela jobbhetsjakten lugnar ner sig så jag vet vad som händer och kommer ske.
Imorgon blir det iallafall hemresa till Stockholm med Mr S. Men först ska han jobba. Och på kvällen väntar middag hos m&p. Jag längtar.
Sitter här mätt, uppkrupen i soffan och klappar mig för magen (kanske inte bokstavligt talat). Mozzarella och parmaskinka i kombination med soltorkade tomater, lite grönsallad, ruccola och pasta satt inte helt fel. Jag känner mig verkligen mätt, men på ett härligt sätt.
Ute blåser det storm och jag kan inte låta bli och undra om även en storm är på gång inom mig, i mitt liv. Jag älskar Mr S mer än någonting annat på denna jord och jag kan med handen på hjärtat säga att han är något av det bästa som hänt mig, i mitt liv, so far. Och jag vill inget hellre än att få vara med honom dag in och dag ut, men för att det ska kunna genomföras, måste någon av oss, förr eller senare, flytta på sig. Uppoffra lite av sin trygga vardag, sitt trygga liv. Våga chansa och satsa, för annars kommer vi ingenstans.
Jag vill uppoffra mitt liv i Stockholm för ett liv med Mr S i Karlstad. Jag vill inget hellre än att få ett ekonomijobb i Karlstad, så att jag så snart som möjligt kan ta mitt pick och pack och lämna Stockholm (tillfälligt?) bakom mig. Men nu när ett jobberbjudande eventuellt (om intervjun går bra) finns inom räckhåll blir jag osäker. Inte osäker på om jag vill flytta till Karlstad, för det vet jag att jag vill! Men osäker på om det är rätt att ta "första bästa" jobb. För tänk om jag skulle få jobbet ifråga och direkt efteråt ser mitt "dröm" jobb, inom det jag faktiskt lagt ner inte bara ett år utan också hela min själ i. Vad ska jag göra då? Jag kan väl inte bara säga upp mig med omedelbar verkan då? Eller är det just det man kan? Och som Mr S, idag under lunchen sa "Man får inte alltid vara så lojal och trogen".
Men det är just det jag är, lojal och trogen. Mot både pojkvänner och arbetsgivare. Är det mitt stora misstag?
Lite små läskigt. Jag blir nojig då telefonen ringer och jag inte känner igen numret. Simpelt skulle man kunna säga att om det ringer ett nummer som jag inte har i min telefon eller ett nummer som är hemligt (dolt), så svarar jag ALDRIG. Jag låter alltid telefonsvararen ta det och har personen ifråga inte lämnat ett meddelande så var det förmodligen inget viktigt.
Den senaste veckan har ett nummer, som jag efter lite googlande tror tillhör ett undersökningsföretag ringt mig i tid och otid och då telefonen idag, för ca en timme sedan ringde reagerade jag inte märkvärt på det främmande numret, utan tänkte att det säkert var det där undersökningsföretaget. Tills personen ifråga, med det för mig, okända numret la på. DÅ slog det mig "Var inte det där ett Karlstad nummer? Kan det ha varit Mr S som ringde från jobbet? Varför skulle han ringa från ett jobbnummer, då han har sin mobil som han alltid ringer mig från...?"
I samma sekund som jag hann tänka det pep mobilen till och ett meddelande på telefonsvararen var lämnat. Jag höll andan då jag slog 222 och "ring". En kvinnlig röst lät mig veta att hon ringde från Manpower (I know vad du tänker, jag tänker samma sak) och hade sett min ansökan (jag sökte ett jobb sådär lagom spontant igår vid halv tio på kvällen) som kundtjänstmedarbetare på ett bilföretag och ville gärna att jag skulle ringa upp henne.
Sagt å gjort, jag slog hennes nummer och hon svarade nästan direkt. Så nästa vecka, på torsdag den 23:e ska jag på intervju, här i Karlstad, för tjänsten som kundtjänstmedarbete. Jag borde vara överlycklig, right? Men jag vet inte... Jag sökte jobbet delvis (mestadels) i ren desperation över att jag inte hittat något ekonomijobb i Karlstad med omnejd. Och ett kundtjänstmedarbetar jobb är säkert jätte roligt, men dåligt betalt. Och kan jag verkligen tillräckligt mycket om motorer och dess uppbyggnad för att kunna hjälpa kunder med rådfrågning, över telefon?
Och varför velar jag, den annars så bilsäkra tjejen om detta? Vill jag inte ha jobbet, efter att jag ha varit på intervju och hört vad det innebär så behöver jag ju bara tacka nej, right?
"Det regnar här i Karlstad idag, du har det säkert bättre än jag. Det händer inget särskilt. jag har det ganska bra, men det regnar här i Karlstad idaaaaag..."
Regnat bara forsar ner utanför mitt (Mr S´s) fönster. Himlen liksom piskar marken med dess droppar och jag vill konstigt nog, inget hellre än att gå ut och gå en riktig höstpromenad i rusket. Det enda som sätter stopp är att jag igår tog med mig mitt enda paraply hem till Mr S föräldrar och att jag igår kväll då vi åkte hem, glömde det där :(
Idag är det en vara-inne-och-umgås-med-rödvin-och-sällskapsspel-dag och det är nog precis vad jag tänker göra tills Mr S kommer hem, spela Betapet och småpyssla (dock utan rödvin!). Och sen ikväll blir det thaimiddag hos Mr S bror följt av en eventuell utgång. Trevligt!
Fick precis två bilder på mig från kusinens inflyttningsfest i Sköndal den 4 september. Kvällen till ära var jag fyllechaffis åt Mr S och syrran och drack enbart vatten och Coca Cola. Klänningen kommer som sagt var från MANGO och även kavajen är därifrån. Klocka från DKNY och ringen är från Kappahl.
Klockan närmar sig halv ett på natten och jag är fortfarande, ensam, nykter.
Dom som ser mig och Mr S ute tänker nog alla samma sak, att vi är ett välklätt par som passar ytterst bra ihop! Och det är vi, ett välklätt par (tycker iallafall jag) och det gör vi (passar väldigt bra ihop) så lyckan är fullkomlig.
Men så igår hade vi en diskussion. Jag misstänker att det är hela min vara-inne-och-plugga-och-inte-träffa-tillräckligt-med-folk som spökar. Diskussionen handlade om att jag är rädd att vi håller på att bli förslappade. Att vi håller på att bli ett sådant därnt hemsk mjukisbrallan-par. Ett sådant därnt par som bara anstränger sig för varandra (klär upp sig och håller sig fräsch utseendemässigt) i början och som när tiden rullat på ett tag, helt enkelt blir förslappat och istället för att gå runt i jeans och en schysst skjorta, eller MANGO klänning, helt plötsligt ends up with mjukisbyxor och uttvättade t-shirts.
Detta har alltid varit min stora skräck, varför vet jag inte exakt, då jag aldrig någonsin haft ett mjukbralle-förhållande eller gått runt i detta dagarna i ända, men det är iallafall min stora skräck.
Så Mr S och jag hade hur som helst den diskussionen igår och jag tror vi kom fram till en rimlig lösning. Mjukisbralla eller t-shirt/trosor är OK då man jobbat oförskämt många timmar i sträck, är sjuk eller på annat sätt känner sig helt soffmosig och inte orkar annat än å ligga i soffan och kramas och se på dumburken (TV:n).
Har precis sett klart på Sex and the city 2 (the movie) och tyckte trotts lite udda tema, att filmen absolut höll måttet! Så nu måste jag, kvart över tolv, sätta fart, för om mindre än två timmar ska jag vara hos svärmor och då passar inte för stundens trosor och linne-outfit! ;)
Grannen under försöker förmodligen reta gallfeber på mig, för hon(?) tvättar, borrar och hamrar i väggarna (hur mycket kan en människa borra och sätta upp?) och stökar utan dess like. Tack gode gud för Spotify och Mr S trådlösa hemmabio system som tar bort det värsta oljudet.
Förresten har Mr S fått svar från Stockholm, han är välkommen att börja där när det passar honom! Jag är super duper glad för hans (och samtidigt min) skull, samtidigt som jag önskar att jag hade lika lätt å få ett ekonomijobb i Karlstad. Men med inga ekonomijobb lediga blir det svårt, men skam den som ger sig, right? :-/ Så om Stockholm ger Mr S den lönen han nu begärt, bär det kanske av till Stockholm för honom och då blir vi sambos! Det skulle göra mig så lycklig att få bo tillsammans med Mr S, oavsett om det vore här i Karlstad (där jag fortfarnade är) eller i Stockholm, min hemstad. Och möjligheten att åka "hem" på helgerna finns ju alltid, och det är fördelen med ett förhållande som innehåller två städer, vi får det bästa av två världar...
Dags å sätta fart, vet ännu inte vad jag ska ta på mig men jag kommer nog på något ska ni se! :)
Det blir lite förändring i dagens planering. Visst ska jag äta min traditionella frukost i soffan framför TV4´s nyhetsmorgon och visst ska jag plugga lite, iallafall lite. Men sen kommer förändringen. Idag lunchar inte jag och Mr S ihop (vilket vi har gjort alla andra dagar den här veckan) utan istället tar jag en promend hem till min svärmor för att äta en lättare lunch med henne vid två-tiden.
Sen ikväll, då Mr S slutar så åker han hem till sina föräldrar, där jag då alltså redan är, och så ska vi grilla :) Jag älskar att Mr S föräldrar är som mina föräldrar, att dom grillar trotts att hösten är på intåg (mina föräldrar grillar till och med ibland på vintern). Dessutom ska jag låna deras skrivare för att skriva ut en ansökan om jobb, som man var tvungen att skicka med snigelposten. I got a feeling that tonight’s gonna be a good night...
Jag vet inte riktigt hur det kom sig, men jag hade inställningen och viljan att lämna Stockholm för att prova på livet i Värmland och vackra Karlstad, men så igår kom ett MMS med en text så liten att jag knappt kunde läsa den, men efter att ha zoomat in texten kunde jag se att Mr S skickat en spontan förfrågan om att jobba i Stockholm. Så nu kör vi en hetsjakt utan dess like, den som först får ett jobb i den andres stad, flyttar.
Och visst skulle jag kunna tänka mig att bo kvar (och jobba) i Stockholm i kanske ett år eller två till, men sen (förr eller senare) vill jag röra på mig och utforska andra delar av Sverige (läs; Karlstad).
Den största orsaken till att jag velat (kunna tänka mig att) flytta till Karlstad istället för att Mr S skulle flytta till Stockholm har främst varit att först och främst Mr S har ett bra jobb i Karlstad, och jag pluggar bara och därför kunde tänka mig att söka jobb i Karlstad. Visserligen är jag enbart tjänstledig från mitt ordinarie jobb, för att få studera och bli Ekonomiassistent men mina planer är att jag ska hitta ett annat jobb innan utbildningen är färdig så att jag slipper gå tillbaka till min gamla arbetsgivare. Dessutom är jag efter 25 (snart 26) år i Stockholm sugen på något nytt, en utmaning, som att lära mig hitta och trivas i en ny stad.
Och dessutom är det mycket billigare att köpa en bostad (främst lägenhet) i Karlstad gentemot Stockholm. En tvåa i Karlstad har kanske ett utgångspris på 635 000 kr gentemot Stockholm (nu jämför jag Karlstad C mot Stockholm C) där man får ge en bra bit över miljonen om inte två...
Men visst. M&p skulle bli jätte glada om Mr S ville flytta till Stockholm och till mig. För det skulle inte bara betyda att han är seriös med vårat förhållande utan också att han trivs i Stockholm och tycker att det är värt att satsa på oss. Och min lägenhet är superbillig och fungerar ett tag, kanske tillräckligt länge för att vi ska kunna spara ihop pengar för att flytta "tillbaka" till Karlstad och köpa en lägenhet.
Så den som lever (läs; följer bloggen) får se vem som flyttar vart. Men någon ska flytta och det snart! :)
Sensommaren vill så gärna hålla sig kvar. Till det yttersta kämpar den för att försöka värma upp det som en gång varit, sommar och sol och gröna ängar. Än så länge är gräsmattan grön och ett par blommar kämpar fortfarande för sin överlevnad, men man märker, då man är ute och går (och springer) att hösten är på intåg. Luften är liksom mera frisk och hård, då den slår mot mina kinder och försöker lura sig in under min tjocktröja där jag går med min stora halsduk.
Nedan ser du ett par bilder från min promenad/springtur.
Ett av alla de otroligt fina hus som ligger längs Klarälven. Intill garaget (längst till höger på bild) ligger poolhuset.
Har man inte poolhus får man ha utsiktstorn, minst lika fint. Även detta hus ligger intill Klarälven.
Min mobilkamera och jag börjar bli sams (efter mycket tjafs) men fortfarande klarar den inte av det minsta lilla motljus.
Några blommor som kämpar emot hösten (på bron som leder till bland annat Bluemoon bar).
Klarälven har ett flertal broar som korsar den, här är en av den som jag passerar då jag är ute och går.
I DET huset skulle jag vilja bo. Alltså det med tornet!
Ytterligare en bild på huset med tornet, mitt i centrala Karlstad.
Karlstad är en vacker och väldigt ren stad!
Till vänster i bild är Elite Stadshotellet.
Den näst sista av tre broar som jag går över på min promenad.
Hemma efter en skön joggingtur varvat med promenad (fick ett samtal från en god vän som höll mig sysselsatt i nästan en halvtimme) och nyduschad kan jag konstatera att magen små kurrar. Tur att det snart är dags för lunch!
Dagens lunch tips får bli mina wraps fyllda med het tonfiskröra.
Om du tycker att det låter gott ska du bara veta hur löjligt lätta det är att göra. "Tyvärr"(?) ska dessa tonfiskwraps serveras kalla och helst en het sommardag på en picknick men anyway det här behöver du och så här gör du...
Du behöver: - En till två burkar tonfisk (helst i vatten) - En till två burkar crème fraiche "paprika & chili" - Valfri mängd grönsallad - Wraps eller tunnbröd
Så här gör du: Ta fram ett tunnbröd eller en wrap, lägg på ett fat (en tallrik). Blanda tonfisken med crème fraichen i en skål. Hacka sallad. Fyll tunnbrödet med sallad och därefter tonfiskröran. Snurra tunnbrödet så att det blir som en rulle (ett knyte). Klart att servera med valfri dryck.
I mitt fall blir det med ett glas iskallt vatten och till efterrätt blir det lite fruktsallad gjord på apelsin och banan!
Andra dagen med blåbärs shotsen och jag inbillar mig att jag hostade mindre igår, efter att ha tagit den första blåbärs hälso-shoten på morgonen. Kanske är det bara inbillning, kanske väldigt mycket placebo. Men jag väljer att tro på Alaska blåbären. Och eftersom jag vill tro på att dom funkar, att det Mr T sagt stämmer, så struntar jag i morgonens (innan jag tog blåbärs shoten) hostattack och låter rastlösheten i kroppen avreagera sig på joggingstigen som finns vi Klarälven.
En timme tänkte jag umgås med mina träningsskor och änderna. För mina iPod hörlurar syns inte till.
På tal om silver och vitt guld och smycken överhuvudtaget så måste jag få hylla våran svenska smyckesdesigner Efva Attling. Hennes smycken är oftast lätta (i designen) men ack så sköna. Hon arbetar nästan uteslutande i vitt guld och ädelstenar. Nedan ser du ett par av mina favoriter från hennes kollektion.
PRISKLASS "BILLIG"
Halsband med namnet tvåsamhet. Halsbandet är i silver och symboliserar två människor som är kära och naturligt kompliterar varandra.Ena ringen är graverad med texten "Amor Vincit Omnia / Kärleken övervinner allt" på latin. Pris 1700 kr
Örhängen i silver som matchar ovanstående halsband. Pris 1300 kr
Snurrade örhängen i silver med Efva Attlings signatur i. Pris 1200 kr
Örhängen med Efva Attlings signatur Pris 990 kr
PRISKLASS DYR(ARE)
Halsband i vitt guld och 11 stycken 0.008 ct diamanter samt 1 aquadiamant på 1 ct samt en på 2 ct. Pris 20 300 kr
Ring i vitt guld med vita 16 stycken 0.008 ct diamanter samt en 10 ct aquadiamant. Pris 37 800 kr
Jag är egentligen ingen silver-tjej. Jag har sedan barnsben varit en guld-tjej och jag minns då jag 6(?) år fick mina första guldörhängen av dåvarande barndomsvännen. Kort därefter fick jag ett guldhalsband och så rullade guld-cirkusen på. Visst har jag haft ett och annat silverhalsband även om majoriteten av mina silversmycken alltid bestått i örhängen.
Och även om man (absolut) kan blanda silver med guld och guld med silver, så är det inget jag någonsin gjort.
På senaste tiden har det dock skett en förändring, varför vet jag inte. Jag har mer och mer slutat bära mina guldhalsband och har istället varit naken (tom) runt halsen. Istället har jag enbart haft mina chanel-örhängen som jag älskar mest av allt och till det har jag kort och gott burit min DKNY klocka. Och så för någon vecka sedan sprang jag i syrrans sällskap in på Kappahl på lunchrasten. Antar att vi var uttråkade. Hur som helst, så då jag lämnade butiken var jag fyra ringar rikare. Och det är absolut inga fancy ringar, no no. Och absolut inte äkta silver (men de var i fusksilver och inte fuskguld!). Men ack så fina dom är och faktiskt känns det mer och mer som att silver (eller vitt guld) har blivit min nya, tillfälliga favorit.
För så länge man inte är gift, är det okej att bära både silver och vittguld ;)
Vi var duktiga igår. Mr S och jag. Först lagade jag en nyttig tacos middag och sedan tog jag på mig min tränings-tjocktröja och mina träningsskor och så drog vi ut och tog en promenad längs Klarälven. Vi körde varvet runt, alltså inte runt hela älven för det tror jag är omöjligt(?) men vi gick från Färjestad (där Mr S bor) längs älven, över bron som leder till Bluemoon bar och på andra sidan älven (motsatt sida från där Mr S bor) och tillbaka hem.
Promenaden tog ganska precis en och en halv timme och då vi var hemma igen så började det små dugga och hade mörknat rejält (totalt). Vilken tajming!
Kvällen rundades av med Biltokig som gick på SVT1 klockan 21:00.
Igår damp det ner en lapp som informerade att dom idag, i Mr S hus, skulle stänga av vattnet mellan 08:00 - 10:00. Nemas problemas, ett par timmar utan vatten klarar jag mig. Eller?
Imorse vaknade jag redan innan 07 för att konstatera att jag var rastlös och det liksom kröp i kroppen. Efter att ha legat och dragit mig en stund i sängen gick jag upp och började diska undan gårdagens middag. Någonstans mitt i min mest effektiva diskning slog det mig att för varje minut som passerade så skulle jag komma närmre tiden då vattnet skulle stängas av, så jag fyllde upp en 1,5 liters RAMLÖSA flaska med vatten samt min ut-och-spring-eller-gå-promenad flaska från Focus. Sen fyllde jag en kastrull med vatten, fixade lite té (hostar fortfarnade men det är bättre än innan) och då téet var i tékoppen stoppade jag i två ägg i samma vatten som jag använt till å göra té och kokade dom, så nu har jag även frukost.
Jag tror att det drabbade oss båda två någon gång mellan söndag och idag. Och att det har slagit till med full kraft. Innan jag ens visste ordet av var jag fast och vart jag mig nu än vänder så är dom där, pytte små, rulltiga och klumpiga. Pipandes, gnyande och alldeles alldeles underbart söta! Jag talar såklart om valparna.
Och för en stund sedan fick jag ett sms från Mr S där det stod "Valpar här. Jag blir sjuk" varpå jag oroligt undrade om även han höll på att få ytterligare en förkylning men då kom förklaringen "Valpsjuk". Så nu är det svart på vitt. Vi är hundkära. Valpkära. Och det är helt u n d e r b a r t .
Men än så länge är vi överens om att bara drömma lite sådär i smyg, för någon valp blir det inte förän vi bor ihop och jag har ett jobb, och efter dagens dystra granskning av ams.se där över 90% av ekonomijobben tillhör bemanningsföretag blir jag lite små ledsen och fundersam. Finns det inga privata aktörer kvar på marknaden som vill anställa en Ekonomiassistent?
Ikväll blir det tacos på Anna´s vis. Planen är att ha middagen klar då Mr S kommer hem, så att vi sen kan ta en promenad nu när vädret äntligen vänt och det börjar spricka upp.
Sitter och äter frukost, té och äggsmörgås med ett glas apelsinjuice och fnissar. Idag besöker TV4´s nyhetsmorgon, eller rättare sagt TV4´s valturné Karlstad och just nu intervjuar de någon konstnär och hennes dotter som arbetar som "Filmare" och första frågan som vad-han-nu-heter-på-TV4 ställde var hur det kom sig att de (båda två) valde att flytta till Karlstad och Värmland för att utöva sitt konstnärskap och hur det var.
Hela tiden, gång på gång, sa dottern till konstnären "Det var kanske inte helt genomtänkt att flytta ut på landet, att jobba såhär långt ut på landet". HAHAHA det är Karlstad hon pratar om, inte jordens ände. Jag som tvättäkta Stockholmare tycker inte att Karlstad är landet. Visst det är ingen jätte stor stad, men tillräckligt stor för att både underhålla och sysselsätta mig. Det finns det "man behöver", vad man nu behöver?
Jag tycker Karlstad är mysigt med allt vatten (både Klarälven och Vänern), alla broar, en ganska så tät restaurang och uteserveringsgata vid Stora torget och små gå-gator med de mest nödvändiga butikerna för att man ska kunna förse sig både med kläder, smycken och väskor och annat.
För att återgå till programmet så kom precis Janne Flash Nilsson och hämtade upp programledaren i sin gatreggade STCC-bil. Härligt att se lite RIKTIG kultur på tv ;)
Igår kom det. Paketet från/med DHL och jag måste säga att jag blev lite skrämd, där jag satt uppkrupen i soffan och hörde hur det ringde på dörren. För jag visste att Mr S var på jobbet och inte skulle komma hem så-mycket-tidigare och då jag smög fram till dörren och tittade i tjuvkik hålet så stod en storväxt man med rödjacka utanför. Scary, eller hur?
Det visade sig iallafall, efter att jag tagit modet till mig och öppnat dörren, att det var en super trevlig Värmlänning som ville leverera ett paket till mig. Ganska faschinerande både att paketet kom fram, då inte mitt namn står på dörren(!) och då DHL mannen hade missuppfattat mitt efternamn. Men nu till själva paketet.
Det är min gode vän Mr T som levererat fem dagars blåbärs-shots. Och nej inte den typen av shots som man får på krogen, utan den typen av morgon friscus shots som kroppen behöver för att hålla sig både frisk och aktiv. Om dessa blåbärs shots (som enligt baksidan på förpackningen innehåller så mycket mer än Alaska blåbär) fungerar på mig och motverkar min förkylning borde jag nog märka på torsdag, eller vad tror du Mr T?
Jag ser med spänning fram emot att se effekterna av denna, av Mr T omtalade (och omskrivna) produkt och lovar att återkomma med resultatet! :)
Inte nu, inte i morgon och förmodligen inte heller i övermorgon. Men så fort jag gått från student till hårt arbetande arbetsnarkoman igen och förmodligen (förhoppningsvis!) även gått och blivit sambo så tycker (anser) jag att jag/vi förtjänar en liten present. Fast det är lite fel å kalla "det" för en present, då det är ett liv. En livs levandes varelse. Och ja du läste rätt, vi har pratat (trotts att det i många ögon är tidigt) om att skaffa tillök, tillsammans.
I form av en hund. För du trodde väl seriöst inget annat?
Men då till frågan, vilken ras ska man ha? Jag har alltid varit ett stort fan av Yorkshireterrier då den är lagom kompakt för att kunna bo i en lägenhet och flänga runt mellan stads- och lantliv, men efter att igår suttit på blocket.se och slösurfat runt (halvt i tristess) insåg jag att det finns FLERA tänkbara och ack så söta, hundraser. Vilken av dessa fyra är din favorit, eller har du kanske en helt annan ras å tipsa om?
Blandras mellan Volpino italiano, Chihuahua och Shi tzu
Borderterrier
Tibetanskspaniel
Yorkshireterrier
Ps. Alla hundarna på bilden är valpar, de blir alltså större då de är fullvuxna (runt 3 kg)
Planering är verkligen A och O. Och fast jag redan nu är väldigt duktig på att planera saker och ting, så kan jag alltid bli bättre. Officiellt är jag färdigutbildad ekonomiassistent den 15 oktober (eller 1 november om man väljer och se det så), men inofficiellt kan jag reda nu börja jobba som ekonomiassistent då jag enbart har Marknadsföring- och Projektarbetes kurserna kvar. Och dessa kurser har ingen som helst betydelse för att jag ska kunna utöva jobbet som ekonomiassistent.
Så redan nu sätter jag 100% in mitt sniff-sinne efter lukten av jobb. Jag vill inte (vägrar?!) gå tillbaka till mitt ordinarie jobb, som jag just nu är tjänstledig från pga mina studier. Så ALLA tips om ekonomijobb oavsett om det är som ekonomiassistent, kredithandläggare eller assistent är av intresse.
Jag ska även försöka planera vecka för vecka vad jag ska göra varje dag, till viss del gör jag redan detta, men även det ska bli bättre. Varje dags pluggande, träning och övriga aktiviteter ska dokumenteras dag-för-dag. Så småning om kommer jag även lägga upp en planering som sträcker sig över en längre period, men än så länge är den hemlig ;)
På Wikipedia går det att läsa följande om de Värmländska orden och uttrycken "Värmländska ord kan bestå av många olika förkortningar och vissa ord hoppar över bokstäver från svenska ord. Det är även vanligt att man byter ut vokalerna, ett exempel är "grät" där man i värmländskan säger "gråt". Man struntar också ofta i att ta med bokstäver som inte "behövs", exempel: "å i åa ä e ö" som betyder "och i ån är (det) en ö"."
Några ord man som blivande(?) Karlstad-bo bör känna till och helst kunna: dret: skit drämma: slå fesk: fisk fôlk: folk gôr: jätte-, används t ex i gôrbra, mycket bra gôtt: gott, härligt imôra: imorgon kallsta: Karlstad kôrka: kyrkan kôrv mä brô: korv med bröd nôe: något pôjk: pojke pôjkera: pojkarna te: till tôlit: tråkigt gerräj: ge dig!
I väntan på (toksnälla!) Tommys paket med en sju dagars dunderkur med Alaska(?) blåbär ska trilla ner i brevlådan hos Mr S, umgås jag med min starka vän Fisherman´s friend, men hostar mig ändå både gul och blå. Det är tröttsamt att vara inne på tredje veckan med den här envisa förkylningen, men igår unnade jag mig ändå en lång delvis powerwalk promenad med Mr S.
För att ha haft en rätt tuff lördagkväll/natt så var jag riktigt impad då Mr S efter min väckning hoppade upp ur sängen och tog på sig träningskläderna för att följa med mig ut i skogen, redan kvart över nio på morgonen. Och jag var ännu mer imponerad då vi nästan en och en halv timme senare satt i soffan och åt frukost och bestämde att vi numera ska försöka ta en sådan (eller annan promenad) varje dag. För minst en och en halv timme om dagen bör man röra på sig. Och om allt går som jag vill och hoppas, och om förkylningen vill ge med sig snart, så kommer Mr S och jag springa (jogga!) ihop redan nästa (eller näst-nästa) vecka :)
Helgen har som vanligt gått i ett rasande tempo. I fredags satte jag mig ett par timmar (mer eller mindre hela Mr S arbetsdag) med mitt projektarbete och kom riktigt långt. Sen när Mr S kom hem så satte vi oss i bilen och körde genom hela Karlstad till ett fiskrökeri, i hopp om att finna rökta räkor. Men väl där fick vi otrevligt nobben med en "Nej de rökta räkorna är slut och ska man ha det måste man beställa minst tre dagar i förväg" med en det-borde-ni-ha-förstått-era-jävla-puckon-klang i rösten.
Satta på bar backe efter att det annars fina fiskrökeriet inte hade det vi var ute efter visste vi inte riktigt vad vi skulle ta oss till eller äta till middag, så i bilen började vi dividera fram alternativ. Mr S och jag tänker till och från skrämmande lika och vi sa nästan i kör "Ska vi åka till Bergvik och titta om Feskehandlarn har rökta räkor?". Sagt å gjort, med ett kort stopp på Systembolaget så satte vi fart mot Bergvik där vi mycket riktigt fann exakt ett kilo rökta räkor och aioli. Frågan är om vi inte köpte de sista rökta räkorna som de hade :)
Väl hemma i lägenheten igen tog Mr S en snabb dusch och jag började plocka fram allt. Rökta räkor, aioli, baugette och ishinken som Mr S fixat i ordning, innehållande en flaska vitt vin och en flaska Champagne! Det var så äntligen dags å fira att vi haft en månad tillsammans!
LM Ericsson´s barndomshem
Lördagen blev om möjligt ännu mera aktiv än fredagen. Älsklingen tyckte att vi skulle göra en roadtrip med temat "Värmland runt" och så blev det. Vi började resan mot Värmskog, där LM Ericssons gård finns. Orsaken till den resan är att pappa en gång i tiden jobbat på Ericsson och då varit med och köpt in en byggnad till LM Ericssons gård (barndomshem). Vidare körde vi via Grums till Sunne där vi såg bland annat Selma Lagerlöf SPA (och hotell) innan vi fortsatte ner till vattnet för en tunnbrödrulle. På vägen tillbaka hemåt stannade vi till vid Selma Lagerlöfs barndomshem och sedan fortsatte vi mot Deje, där Mr S är uppvuxen. Jag fick bland annat se hans gamla hem och skola innan vi åkte vidare mot Mr S moster och ingifta morbror.
Selma Lagerlöf´s barndomshem
Där bjöds det på jätte god middag i form av kyckling med potatis klyftor och sallad och till kaffet fick vi chokladmoussé med chokladbitar och cashienötter. Mr S moster och morbror bodde verkligen hur fint som helst och jag är så himla glad att jag träffat Mr S och att han har så fin familj och släkt! Jag trivs verkligen jätte bra, både med Mr S och alla hans släktingar och vänner. Alla är så himla snälla och goa :)
På kvällen då vi åter var hemma efter nästan en hel dag i bilen bestämde vi oss för att ta det lugnt och se filmen SALT (som vi inte orkade se på fredagen!). Mr S som dagen innan införskaffat ytterligare en flaska Champagne för att fira våran första månad tillsammans, hade lagt den på kylning och tyckte att det var dags för den. Så till filmen drack vi Champagnen som var om möjligt ännu godare än den flaska jag själv införskaffat i torsdags. Filmen var sådär och då den var färdig såg jag att det kröp i Mr S och han undrade om vi inte skulle joina hans bror och hans vänner som skulle ut och röjja lite. Sagt å gjort, vi gjorde snabbt oss i ordning och kastade oss in i en taxi till Koriander.
På Koriander insåg vi att Mr S bror och hans vänner inte hade kommit ännu och Mr S beställde in ett glas rosé och en white russian och vi slog oss ner i en av Korianders skinnsoffor. Där blev vi sittandes, hela kvällen. Öl efter öl löstes av i Mr S hand och jag smuttade försiktigt på mitt roséglas. Jag som fortfarande är förkyld orkade inte med något röj, så jag höll mig lugn och städad. Efter ett av alla Mr S besök i baren kom han helt plötsligt tillbaka med en ishink innehållandes en flaska Champagne och två glas och med ett leende sa han att han tyckte att man kunde fira en månad två dagar i rad. Det är sådana spontana och för mig, helt okontrollerbara saker som Mr S gör, som gör att jag bara älskar honom ännu mer! Han är inte bara en sann gentleman, utan även en hopplös underbar romantiker.
Jag njöt till fullo av Mr S sällskap, av den goda Champagnen (bäst hittills av de tre flaskor vi drack under helgen) och av tjejerna i skinnsoffan mitt emot oss, avundsjuka blickar. Varenda tjej som passerade soffgruppen där vi satt tittade med avundsjuka i blicken på mig och Mr S. Vid 01-nånting började vi bli trötta efter en dag på språng och tog en taxi hem.
Ett hjärta som Mr S gjorde åt mig under en middag hos hans bror
Idag är det en månad sedan jag och Mr S, hand i hand påväg till Blå´s uteservering konstaterade att vi var ett par, på riktigt och började titulera varandra pojk- och flickvän. Stort! Och faktiskt en av de bästa månaderna jag haft på mycket mycket länge.
En bild från kvällen då jag och Mr S blev tillsammans
Tanken var att vi igår skulle ätit lite rökta räkor med aioli och det vita vinet jag köpt men väl i Karlstad gav Mr S förslaget att vi skulle göra en hemmagjord pizza för att bli av med alla pizza ingredienser som vi köpt, men ännu inte gjort av med. Så sagt å gjort, vi ställde oss och kavlade ut pizzadeg och fyllde pizzan med både tomatsås, kassler och fetaost. Trötta efter en hård arbetsdag (för Mr S) och en dag på språng (för mig), så somnade vi båda två framför filmen Transporter 2.
Så ikväll gör vi ett nytt räk-försök. Mr S har kollat upp och det finns ett ställe på andra sidan Karlstad som säljer rökta räkor, så dit ska vi åka då Mr S slutar vid 16. Och redan igår lades både det vita vinet och Champagneflaskan som jag köpt på kylning och idag fixade Mr S massa is på jobbet, så att vi kan fylla ishinken :)
Ska bli mysigt med en tu man hand kväll med Mr S. Bara jag och han och den goda maten och drycken. Och filmen SALT förstås... ;)
Jag funderar på vad jag ska ta på mig, jag vill inte vara överdrivet uppklädd då vi bara ska vara hemma, men just nu, eftersom jag sitter och har skrivit på mitt projektarbete och min marknadsföringsuppgift hela dagen, så har jag inte orkat fixa till mig märkvärt. Men ett par svarta tighta jeans och en söt topp skulle jag ju kunna kosta på mig att ta på mig, tillsammans med mina sylvassa och höga stilettklackar! Eller vad tror ni?
Hade en helt underbar dag igår. Först tog jag mitt pick och pack och lämnade m&p´s lugna vrå (hus) och traskade hem till Anneli´s föräldrars hus där Anneli stod i fullfärd och sminkade sig. Helt underbart att träffa henne igen efter så lång tid (ingen av oss minns när vi senast träffades). Och vilken förändring det hade blivit! Anneli har verkligen blommat ut och förändrats de två senaste åren. Från långhårig söt tjej till kaxig, kortklippt blondin!
Vi tog en promenad hem till mig, hämtade upp bilen och åkte till Centrum. Sprang in på Systembolaget som var ganska folktomt. Jag var på jakt efter ett bra vitt vin samt en flaska Champagne, eftersom jag och Mr S firar en månad idag! :) Hittade både och och lämnade nöjt Systembolaget nästan femhundra kronor fattigare. Åter i bilen satte vi av mot Rosenhill café för en ta-igen-allt-vi-missat-fika och där blev vi sittandes med en varsin smörgås och en chailatte respektive en latte macchiato.
Tiden har alltid en förmåga att springa iväg då jag har det bra och så även igår. Helt plötsligt hade klockan gått från tio till fem-över-halv-ett och jag insåg att jag var tvungen att röra på mig om jag skulle hinna i tid för att hämta upp Mr S på hans jobb klockan fyra.
Att åter komma tillbaka till Karlstad och Mr S går inte i beskriva i ord hur skönt det var. Och även fast det bara var ett par dagar sedan vi senast sågs, så kändes det som att det fanns en laddad spänning i luften, som att vi var lite blyga för varandra. Först fick/gav vi varandra bara en kram och sedan kom kyssen som jag längtat och trånat efter sedan jag lämnade Karlstad. Underbart!
Att åka till Karlstad är jätte roligt, men att komma på vad man ska packa ner, för att klara sig en weekend eller till och med en hel vecka, är inte lika kul. För vad ska man packa ner sådär andra veckan i September? Ska jag packa ner de grovstickade svarta strumpbyxorna, min lilla söta höstklänning (från Kappahl´s barnavdelning!) och mina svarta, helt underbara stövlar? Eller ska jag streta emot, vägra inse att hösten är på intåg och köra på min underbara MANGO klänning med kavaj en helg till?
Vädret är så schitzofrent att jag varken vet ut eller in. På morgonen behöver man nästan en höstjacka och mitt på dagen måste man klä av sig både jacka och kavaj för att stå ut i klockan-12-solen. Och även om jag älskar alla våra årstider lika mycket, så tror jag ändå att jag vill försöka bevara sommaren ett tag till. Fast jag kanske skulle kosta mig på att införskaffa ett par hudfärgade strumpbyxor, så jag inte drar på mig ytterligare en förkylning.
Jag kanske borde sätta fart nu, jag ska trotts allt vara hos Anneli klockan 10!
Min förkylning vill inte släppa taget. Strypgreppet är sedan någon dag släppt, men hostan och snörvlet är kvar och det irriterar mig. För även om jag känner mig (hyfsat) OK och även om jag inte tror att jag smittas, så skrämmer jag folk. Kollegorna är så kramgoa att dom inte bryr sig då jag kommer kraxandes i korridoren likt en skata, men m&p håller en viss distans till mig.
I helgen vill Mr S att vi ska besöka hans moster med man, inte mig emot. Jag tycker det är trevligt att få träffa Mr S släkt och vänner. Men jag vill inte gärna ge ett "Hej jag heter Anna och jag är vrålförkyld-intryck" så idag och imorgon har jag min chans att kurrera mig (dricka massor av té, svepa in mig i en filt och plugga!), då jag anar att det är på lördag vi ska till dom.
Och på tal om imorgon. Då fyller J 29! Grattis grattis i förskott. Och dessutom firar jag och Mr S en månad tillsammans. En månad är ingenting, men för mig är det allting! Han är allting och jag är fortfarande världens lyckligaste tjej. Vi får se vad som händer imorgon, men ikväll har jag iallafall planerat in en myskväll med Mr S. Jag hoppas Karlstad har någon schysst fiskedelikatess som säljer rökta räkor med het aioli, för det tillsammans med lite baugette och en flaska vitt, tänkte jag skulle bli kvällens middag :)
Jag tänkte även försöka få mig och Mr S att se filmen SALT. Någon som sett den och kan berätta om den är så bra som jag tror den är?
Helt sjukt att jag känner såhär. Rastlöshet är känslan, trotts att det bara var ett par dagar sedan vi senast sågs. Märklig känsla, men jag vet nu, att det är såhär det SKA kännas. Så skönt!
Jag går liksom runt och små gluttar på klockan hela tiden, räknar timmar, minuter och sekunder tills jag får påbörja resan tillbaka till Karlstad, tillbaka till Mr S. Och visst har jag gjort det förut. Visst har jag varit förälskad förut, men som diskussionen jag och Mr S hade härom veckan löd... När träffade jag senast någon som jag umgicks med dag som natt, i fem veckor, utan att tröttna? Det har aldrig skett. Eller iallafall inte sedan jag bröt upp mitt långa och på många sätt vackra förhållande med J. Men nu är jag upp-över-öronen förälskad och kär igen och känslan är obeskrivlig.
Dom som säger att känslan då man blir riktigt riktigt kär är ett pirrande i magen har fel. Dom som säger att det känns som att allt i magen går runt på en, som ett molande (och svagt illamående), fast det inte beror på oro, börjar närma sig känslan jag har, fast bara lite. För mig är känslan då jag tänker på (eller ser) Mr S som en tvättmaskin som hela tiden accelererar. Runt runt kastas mina känslor och det är som ett enda stort lyckorus, en lyckorus karusell eller världens häftigaste rollercoaster! Flummigt va? Men det är så det känns...
Hur som helst så får jag idag, i eftermiddag, äntligen åka till Mr S och jag längtar så! Men innan dess ska jag göra mig i ordning och ta en promenad hem till min överlägset äldsta väninna. Hon är inte äldst till åldern men vi har "lekt" sedan dockvrån på dagis. Det är dags för min och Annelis café frukost! :)
Idag hälsar jag på hos m&p. Jag gästspelar lite här, som det så fint heter. Och detta blir min första natt på mycket mycket länge som jag sover ensam i en 90 säng. Ensam är lika med att Mr S och jag inte trängs ihop i en 90 cm´s säng. Mysko känsla. Hur ska det gå?
Söndagen blev seg. Förkylningen höll mig fortfarande i ett stryptag-liknande grepp och jag orkade inte riktigt kämpa emot så då Mr S undrade om vi skulle ta en utefrukost nästan jublade jag. På med kläderna och iväg till Rosenhill café där jag satt och petade i en köttbullsmörgås och en latte Macchiato. Då latten väl kickat in så blev jag så pass pigg att jag frågade om inte Mr S ville prova sin bil på Slingerbulten.
Det var inte meningen att vi skulle försöka sätta någon ny tid, eller ens ett försök till det, då Mr S aldrig kört eller ens hört talas om vägen, utan mer för att visa honom vägen, men då vi står på Rosenhills cafés parkering och ska svänga ut på vägen som leder till Slingerbulten så svänger en Lamborghini Gallardo, en Ferrari 430, en Ferrari 599 och en Audi R8. Mr S svängde ut efter Audin och då vi tittade i backspegeln kunde vi se att vi var "förföljda" av en röd Porsche som förmodligen hörde till gänget. Efter en stund längs den slingriga vägen stannar gänget av sportbilar plötsligt och blinkar höger, som för att släppa förbi oss och då vi passerar gänget ser jag att det är en bekants sportbils eventbolag som är ute och "rastar" bilarna lite.
Vi kör Slingerbulten till sitt slut, i Västerhaninge, innan vi vänder om. Då vi passerat Rosenhill café där vi först började så bestämmer vi (jag) oss för att vi ska åka Slingerbulten åt andra hållet också, så sagt å gjort, vi sätter av ut mot Skanssundet. Väl hemma på parkeringen igen så ler Mr S åt den roliga slingriga vägen och jag förstår honom.
I lördags var det så då dags för min äldsta yngre kusin med sambo att ha sin kombinerade inflyttning- och födelsedagsfest. Humöret, redan på morgonen var på topp, trotts aningar om feber och en rejält svullen näsa och hals. Då vi kvällen innan kommit hem och funnit att lägenhetens temp inte visade mer än knappa 20 grader, och då både jag och Mr S är rätt varmblodiga (och frusna?) människor, så bestämde vi oss att kasta på oss kläderna, göra oss så i ordning det bara gick och åka till Skärholmen Centrum för att inhandla ett (värme)element.
Väl i Skärholmen så strosade vi runt bland butikerna men fann ingenting så tillslut gick vi till Clas Ohlson där jag fick tag i ett element. Med elementet i högsta hugg satte vi av hemåt men väl hemma var vi båda två (främst Mr S) rätt rastlösa så vi bestämde oss för att det inte riktigt räckte med shopping för nu, så efter ett snabbt sko(och kläd)byte var vi i bilen igen. Den här gången bar det av mot Farsta Centrum, där vi naturligtvis inte heller hittade någonting. På vägen hem satt vi och dividerade om vad vi skulle äta till lunch och valet föll på (efter Mr S val) den Indiska restaurangen. Då vi lagt våran beställning på mat passade vi på att gå in på Interflora och köpa en blomma (växt!) till kusinen.
Då vi väl fått maten så rusade tiden fullkomligt iväg och helt plötsligt trängdes jag och Mr S i hallen, där vi förbrilt försökte göra oss i ordning inför kvällens fest. Innan inflyttningsfesten hade syrran bjudit över oss på middag så efter bara ett par minuters promenad stod vi i hennes hall. Jag, som kvällen till ära bar min MANGO klänning och även kavaj, fick beröm av syrran för att jag såg fin ut och jag påbörjade husesyn-visningen för Mr S.
Syrran bjöd på en helt gudomlig tapas inspirerad italiensk pasta och jag drack duktigt Coca-Cola till maten eftersom jag var kvällens chafför. Efter middagen (som även innehöll en efterrätt) packade vi ihop oss och satte av mot Sköndal där festen var i full gång. Mr S (den lyckosten!) var försedd med en flaska rosé och jag med min Coca-Cola flaska och trotts detta flöt kvällen (och festen) på rätt bra. Mr S gjorde sig populär, inte bara hos syrran utan även hos kusinens sambo - till min stora förtjusning. Och då vi någon-gång-efter-tolv-slaget lämnade festen var jag mer än nöjd med dagen och kvällen :)
Helgen gick fort, som vanligt. Och jag var sjuk, hela helgen igenom (som vanligt?).
I fredags kände jag mig mer död än levande så då jag motvilligt avbokade (men inte ombokade) utgången med Robban och Susanna (plus SJÄLVKLART(!) Mr S) så tror jag fortfarande att jag gjorde mig själv en stor gärning. För jag var så slut. Både mentalt och framför allt fysiskt. Mest fysiskt, kanske till och med bara fysiskt då jag tänker efter. Hur som helst, då Mr S vid vad-nu-klockan-var kom hem från jobbet så satte vi fart.
Jag hade ca en timme tidigare ringt och hört med Scorett (Mitticity) om jag kunde komma in och byta mina nya, älskvärda svarta pumps, då det visat sig att den ena skon var söndertrasad baktill (Jag har aldrig förstått mig på varför man ska behöva betala för att få en visnings/provsko och en ny sko), vilket självklart(?) gick bra. Så fort Mr S packat klart så satte vi av mot först och främst Scorett mitt inne i city, Mr S släppte mig så att jag kunde springa upp och byta skon och jag måste nästan ge en eloge (stavas det verkligen så?) till tjejen som jobbade på Scorett i Mitticity i fredags för hon gjorde ett kanon jobb och gav ett så bra bemötande att jag absolut kommer komma tillbaka!
Hur som helst, då skon var ersatt av ett helt NYTT par svarta pumps med rosett så satte vi av vidare mot Mr S jobb där han hämtade upp en batteriladdare till bilen. Sen åkte vi vidare till Bergviks köpcentrum där vi gjorde ett snabbt besök på Systembolaget. Handlade en flaska rosé, en bag-in-box med vitt vin, två flaskor rött samt lite Hof och en och annan Smirnoff ice. Efter bolaget bar det av till våran sista anhalt innan vi skulle börja resan mot Stockholm, Apoteket. På Apoteket rotade jag runt bland FÖRKYLNINGS-hyllan och fann både Alvedon, en nässpray och lite förebyggande tabletter.
Resan till Stockholm gick bättre än förväntat. Jag körde så gott som hela vägen och väl hemma i Stockholm stannade vi på Thaien och hämtade upp lite mat innan vi fortsatte hem till lägenheten.
Natten var ingen höjdare. Av någon anledning fick vi för oss att byta plats, i 90 sängen. Mr S låg längst in mot väggen och jag ytterst. Dum idé, väldigt dum idé. Mr S somnade snabbt, kanske lite för snabbt. För kvar låg jag, klarvaken och nervös. Med hjärtklappning.
Om förkylningen började ta skruv igår morse så var det ingenting emot igår kväll. Redan hos Mr S föräldrar var förkylningen ett totalt faktum. Jag orkade ingenting, sa knappt någonting under middagen och så fort Mr S frågade om vi skulle åka hemåt, var jag inte sen att haka på. Då han frågade om vi kunde ta en sväng med bilen kved jag "Okej, men helst bara en kort sväng" och så hamnade vi på bensinmacken där Mr S fyllde på luft i däcken inför dagens resa och då han efter ett kort besök inne på macken kom ut med en varsin förpackning med halstabletter kunde jag inte annat än le och ännu en gång konstatera att jag har en helt underbart omtänksam pojkvän!
Natten var som sagt var en mardröm och jag tror mig veta att jag sovit max två timmar på hela natten, så inte undra på att jag var helt död och förstörd då Mr S, klockan sex imorse skulle upp för att så småningom bege sig till jobbet. Jag ställde mig i duschen och lät de heta strålarna skölja över min kropp innan jag kröp ner i sängen igen och där blev jag liggandes mer eller mindre hela förmiddagen, sovandes.
Men det är just det kroppen behöver, då man är sjuk. Få vila och sova. Sova bort all skit. Och när jag vid 12-tiden vaknade igen så kom Mr S med en räksallad till mig samt två huvudvärkstabletter som skulle ta bort det onda. Så himla snällt! Jag åt dock inte så jätte mycket av salladen, men jag drack desto bättre. Alltid nått.
Nu tänkte jag fortsätta att vila, för om ca 40 min slutar Mr S och då kommer han hem för att packa och sen drar vi till Bergviks köpcentrum, besöker Systembolaget och Apoteket (jag behöver något som får näsan att sluta rinna!), innan vi (jag) kör vidare mot Stockholm.
Efter att ha surfat runt på alla möjliga sidor fann jag detta (och fick mig ett rejält skratt!):
"... kommer du vara varm oavsett om du står i krogkön, vid hockeyrinken eller på fjället." Förlåt, men jag GAPSKRATTAR fortfarande. För hur kul är det inte att dom valt å skriva så? Dom kunde lika bra skrivit "Är du en bratt, en wannabe bratt eller en överklass-snorunge köp skiten!" och det absolut värsta av allt... JAG har en! :-O
Jag är så nöjd med gårdagens inköp! Både skjortan (MANGO), kavajen (även den MANGO), koftan (otippat nog från Vero Moda) och klänningen (också MANGO) är hur bra som helst. Och skorna (Scorett), OMG(!) dom ska vi inte ens tala om ;)
Har man väl fått blodad tand på Karlstad och shoppingen här så vill man såklart ha mer och även om studentplånboken(?) säger nej (STOPP!) så kan man ju ändå sukta lite på det som finns. Efter ett besök på MANGO´s hemsida hittade jag följande väska och skor som skulle passa så bra till min nya klänning (hittade till min stora förtjusning även en bild på klänningen), från samma butik. Vad tycker ni, passar väskan och skorna till klänningen? Är det något man kanske, framöver borde satsa på? :)
Vaknade imorse av att halsen sved. Ignorerade det och var evigt tacksam att Mr S stängde fönster nummer två (fönster nummer ett stängdes innan vi gick och la oss) som varit öppet på vid gavel hela natten. Allt gick jättebra (trodde jag iallafall) tills jag tog morgonens obligatoriska dusch, då fullkomligt... ärsch jag censurerar den värsta äckelfaktorn.
Hur som helst så sitter jag här nu, fortfarande uppkrupen i Mr S soffa och är bitter. Jag är bitter över att mitt halssvid inte försvinner trotts att jag kokat och hällt i mig té. Jag är bitter för att jag nu förmodligen måste smsa både Robban och Susanna och meddela att jag håller på att bli sjuk och så bitter för att jag nu inte vet om jag kan jobba på måndag, som jag planerat. (Eller kan man köra både utgång och jobb med nysningar och en rinnande näsa? Funkar det?)
Så tips på bli-frisk eller motverka-utbrytningsfasen-av-en-förkylning mottages tacksamt!
Gårdagkvällen var helt perfekt! Den kunde inte blivit bättre på något sätt och vis.
Först kom Mr S hem från jobbet och jag visade vad jag hittat (fyndat är fel ord då inget var på REA), sen då han stod i duschen smög jag fram det lilla inslagna paketet som efter en vägbeskrivning och vägledning från ett manligt butiksbiträde på Jack&Jones köpt på CGC(?). Mr S anade ingenting och blev nog lite förvånad då jag drog fram paketet innehållande ett par manchettknappar - så himla kul med en kille som använder sådana för hur snyggt är inte det?! ;)
Efter att vi gjort oss i ordning och jag mycket riktigt fick på mig min nya klänning från MANGO med min svarta kavaj och ett par värmande trekvarts-leggings och högklackade skor så ringde Mr S efter en taxi som kom direkt. Snabb resa in till Stora torget där vi blev ståendes. Vi hade inte bestämt vart vi skulle äta men Mr S föreslog att vi skulle testa (för mig) ett nytt ställe som hette Valfrids, vilket jag snabbt nappade på. När vi stod utanför och läste menyn så ringde Mr S de andra för att höra om de var på intåg vilket de inte var, så vi gick in och tog ett bord.
Matvalet föll på en trerätters meny bestående av tre små smakbitar till förrätt. Det var dels tre scampi som var grillade och serverades med aioli, dels en honungsgratinerad chevre samt parmaskinka med basilikaolja som serverades med en bit baugette. Till varmrätt blev det Valfrids klassiska pepparstek och till efterrätt vaniljglass med varma hjorton.
Då vi var en bit in på varmrätten dök först Johan, Mr S bror upp och kanske fem minuter senare kom Mr S och Johans gemensamma vän med sin flickvän. En stund senare dök även en annan killkompis till bröderna upp och slog sig ner. Vi blev sittandes på Valfrids ett bra tag då både Mr S bror och den sista killkompisen bestämde sig för att äta. Då alla var mätta och belåtna och då den värsta törsten var släckt tog vi in notan och fortsatte tillbaka bort till Stora torget. Där bestämde sig hela gänget för att vi ville fortsätta ett tag till och intog nattklubben Tempel.
På Tempel blev vi sittandes och pratade om allt från barn till cyklar och mobiltelefoner. Kvällen avslutades med att jag och Mr S tog en taxi hem vid tio, halv elva.
Uppkrupen i Mr S stora hörnsoffa (iförd en av hans skjortor) sitter jag med laptopen i högsta hugg. Började morgonen med en filtallrik och med att söka ett jobb. Inte varje morgon man sitter och knåpar ihop ett personligt brev, CV, löneanspråk(!) och försöker hitta en någolunda vettig bild på sig själv att bifoga. För bilden får inte vara för suddig, inte för utmanande, inte för töntig och helst någolunda nytagen. Jag tror jag fann en som var rätt okej, eller jag hoppas iallafall på det.
Det är knepigt det där med jobbsökande, särskilt då det var ett par år sedan man senast sökte ett jobb. Man blir liksom ur gängorna. Man glömmer lätt hur man gör. Hur man gjorde. Då man senast lyckades fånga en arbetsgivare på kroken. Men med satta mål och ett jävla anamma kommer man långt, right?
Jag har lite skrivande som återstår innan jag blir helt ledig för dagen. Marknadsföringsuppgiften som ska vara inne på söndag är inte helt färdig, fast det återstår bara ca 15% sen är den redo att skickas in till läraren för granskning.
Ikväll blir det full rulle. Först ska jag och Mr S till IKEA (igen!) för att titta på dubbelsäng (det är lite trångt att sova två stycken i en 90 säng) och lite annat och sen bär det av hem till Mr S föräldrar där det bjuds på middag. Sen ska vi bara städa ur bilen och fixa i ordning den inför morgonens resa tillbaka till Stockholm. Sara, min äldsta yngre kusin ska på lördag ha inflyttningsfest kombinerat med försenad födelsedagsfest så då är det klart att vi kommer till Stockholm för att delta! :)
Det var en skön dag på stan och promenaden in, längs älven (jisses vilka hus det ligger där och vilken vacker utsikt dom har!), det var inte så lång som jag trott (vilket iofs Mr S även sagt till mig). En kort skön promenad - precis vad jag och mina ben behövde efter en förmiddag med studier. Och en liten belöning efter allt slit med inlämningsuppgifterna (som hittills enbart resulterat i maxpoäng) blev det. En klänning, skjorta och kavaj från Mango, en höstig (varm) kofta från Vero Moda samt ett par skor från Scorett.
Klänning och skjorta från MANGO
Precis då jag funderade på om jag skulle fortsätta ett tag till på stan, eller om jag skulle börja röra mig tillbaka mot lägenheten kom spöregnet vilket gjorde valet lite lättare. Det regnade så mycket att mitt paraply som jag hade med mig, inte hjälpte särskilt mycket så jag sökte skydd på Wayne´s coffee där jag fick i mig en liten ostfralla och en chailatte i väntan på att regnet skulle ge med sig. Så fort det slutat regna så gick jag hem och nu sitter jag här, sådär lagom mör i fötterna.
Ikväll ska jag och Mr S äta middag på stan, om det bara blir vi två eller hans bror plus lite vänner är ännu lite oklart men jag vet att vi iallafall ska afterworka med Mr S bror och deras gemensamma vänner efter middagen. Ska bli jätte trevligt å komma ut och jag hoppas innerligt att maten är bättre ikväll (och nej vi ska inte till samma ställe som matförgiftade mig!) ;)
Dags å prova kläderna och skorna, vem vet, det är kanske det jag har på mig ikväll? :)
Idag vaknade jag varken av hantverkare eller av en mardröm - skönt. Däremot kände jag en enorm rastlöshet och en känsla av att ha försovit mig. Kvarti nio är en ganska lagom tid att kliva upp, koka ett ägg, göra en äggsmörgås (utan äggpress) och starta datorn. Hade fått svar från Britta, min Marknadsförings-lärare. Hon hade rättat och givit mig feedback på min senaste inlämningsuppgift, den jag skickade in i söndags och som jag skrev och gjorde så gott som klar på tåget hit, till Karlstad. Satte maxpoäng även den här gången, så jag antar att jag kanske förtjänar en liten bonus idag ;)
Märkligt hur TV:n kan ta bort ensamheten och fylla ut ett tomrum. Inte helt, men iallafall lite. Och även om man inte tittar på TV:n utan bara har den på, sådär i bakgrunden, så att man hör att det är lite oväsen, så gör den sådan enorm skillnad, iallafall för mig.
Nu är iallafall frukosten avverkad och dagens inlämningsuppgift, en Riskanalys, i kursen Projektarbete inlämnad så funderar jag på att ta en dusch och sedan ta en promenad in till stan för lite shopping. Jag har lite saker på vill-ha-listan och vi får se om dessa saker får följa med mig hem idag. Dessutom ska jag försöka hinna träffa Helena (en gammal vän och fd granne som numera pluggar på Karlstad Universitet) för en fika - det vore trevligt!
Och ikväll blir det middag med Mr S följt av lite öl med hans vänner och eventuellt även hans bror. Trevligt värre!
(0) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar
